Uppdatering
Det har gått en och en halv månad sen jag skrev senast. Det var en hektisk tid fram till skolavslutningen med massor av jobb, både gråtande och skrikande elever, elevarbeten som kom in några timmar innan slutbetygen skulle sättas, elevarbeten som inte kom in alls och en massa annat. Men sen kom äntligen skolavslutningen och första dagen på sommarlovet kändes som en verklig befrielse, även om jag fortfarande hade mycket jobb kvar.
Två dagar hann jag vara ledig innan vår lilla Elina bestämde sig för att lämna livet i magen. Söndag den 16 juni kl. 8.08 såg hon världens ljus för första gången och redan samma eftermiddag åkte vi hem till världens stoltaste storasyster. Jag kommer att skriva en förlossningsberättelse och lägga ut på bloggen, men just nu vill jag bara komma igång med bloggandet igen.
De snart fyra veckor som förflutit sen Elina föddes har gått med raketfart! Vi har i princip inte gjort nånting och ändå rusar dagarna förbi. Dock var jag sjuk med mjölkstockning och över 40-graders feber i fem dagar och är väl inte helt återhämtad än då amningen inte riktigt vill fungera fullt ut. I övrigt funkar allt väldigt bra med en stor och en liten tjej här hemma.
Vi försöker hitta på nånting varje dag för att få ut så mycket av sommaren som möjligt. Vendela tycker det är kul med utflykter och jag tycker det är skönt att ha nånting att göra - annars blir det lätt att jag bara sitter och ammar i soffan hela dagarna. Hittills har vi gjort en utflykt till stan, besökt leklandet i Västerås, besökt mitt jobb med efterföljande picknick i Edsbergs slottspark, besökt stranden ett flertal gånger samt fikat med en massa människor som kommit hit på besök.
Idag var vi på dop för fina lilla Alwin. Jag vet inte om det är amningshormoner eller bara vanliga känsliga jag, men jag blev alldeles tårögd vid flera tillfällen under dopet. Det känns alltid lite högtidligt att vara i kyrkan och när det är barn involverade så blir det lite extra känsligt. Lägger man då till lite fina psalmer om att skydda barn och att de är värdefulla samtidigt som man har sina två egna barn tätt intill sig - ja, då är inte tårarna långt borta!
Nu ska jag försöka få min stora tjej i säng - lättare sagt än gjort när sovtiderna är helt uppåt väggarna!
Jag skriver mer om den senaste tiden en annan dag!
