Men sluuuuta!

Igår sov Vendela betydligt längre än vanligt på dagen. Sen var hon lite glansig på ögonen när hon gick och la sig. Och så vaknade hon såklart med feber imorse. Och låter riktigt påverkad i luftrören. Både snorig och hostig och hes när hon pratar. Hon var rätt pigg på morgonen, men efter att ha sovit en riktigt lång middagslur mår hon inte alls bra. Hängig, grinig och rejält med feber. Jag har varit förutseende och köpt flytande alvedon, men efter att bara ha smuttat lite på skeden spottade hon rakt ut. Så det blev rumpalvedon ändå, efter lite mutning med chips. Hon äter inte mycket annat. Lite oboy, lite godis och några chips. That's it! Men bättre det än inget tänker jag. Hon vägrar glass, vilket är lite synd för det skulle nog sitta bra i hennes onda hals.

Förutom att kurera Vendela har jag varit på den minsta loppisen nånsin på gymnasiet. Tanken var väl att jag skulle gå ner med Vendela tillsammans med Linda och Cissi, men det var ju ett sånt förskräckligt väder så Vendelas sjukdom kändes som en klen ursäkt i jämförelse med vädret. Linda och Cissi följde med ändå och vi hann med både en fika utan barn och lite klädshopping på Gowest där allt sålde för halva priset.

Nu ska jag strax ta tag i dagens middag - lax med ljummen quinoasallad. Kanske hjälper Vendela mig nu när hon fått lite alvedon!

Glöm inte att släcka ner kl 20.30 ikväll för Earth hour!



Full fräs från morgon till kväll

I morse vaknade något tidigare än de senaste dagarna, vilket inte bådar gott då det verkar som att hon börjat ställa om sig efter sommartiden. Jag föredrog när hon gick på vintertid, särskilt om mornarna ;-)

Efter lite Mamma Mu i sängen pallrade vi oss upp och klädde på oss. Vid halv nio kom Linnéa, Iina och Sid på ett förmiddagsbesök. Vendela var superblyg till en början, men sen gick hon ner i källaren själv tillsammans med de stora barnen utan problem.

Barnen åt pannkakor till brunch och jag och Linnéa körde på ugnsvärmda frallor. Sen blev det lite fika och jag kunde såklart inte låta bli kakorna. Men jag åt bara 1,5 och jag lät inte det misstaget leva kvar resten av dagen, utan jag gick tillbaka till biggestloserprogrammet på en gång. Det är verkligen ett framsteg!

Vid kvart i tolv begav jag mig till jobbet för en lektion helt utan elever. De hade fått en uppgift som ska göras hemma så om de lämnar in den i tid får de närvaro på lektionen. Så det var väl inte helt oväntat att de inte skulle dyka upp. Men jag vill ju ändå vara på plats, ifall någon nu skulle komma och vill jobba.

Direkt efter lektionen åkte jag hem och bytte om för att åka till stallet och hjälpa Emma med drogning av Bella inför hovslagarens besök. Det gick mycket bättre än jag hade trott och hela skoningen gick jättebra!

Väl hemma lagade jag en urgod middag från recepten jag följer. Det hette Bouef Lyonnaise och var egentligen en pyttipanna, men med lite vinäger, godare kött och vitlök smakade det hur gott som helst! Snabbt att laga gick det också!

När Vendela förvisats till sängen gav jag mig ut på dagens motionsrunda. Jag gav mig till och med på lite löpning och det var faktiskt lättare än jag hade föreställt mig.

Sen blev det en banan som fredagsgodis (trots att det finns en fullproppad godispåse på köksbordet) och nu väntar sängen!

Mentorsdag

Idag var det mentorsdag och jag var av någon anledning nervösare än nånsin. Jag vet inte riktigt varför, jag har egentligen inga dåliga erfarenheter av mentorsdagar, men jag tyckte ändå att det var lite jobbigt. Men dagen gick bättre än någon mentorsdag hittills.

Väl hemma plockade jag bara upp Vendela och Richard för en tur till polisstationen för att ansöka om pass. Dessvärre hade tydligen hälften av Bålstas invånare tänkt göra samma sak så det tog ju löjligt lång tid. Dessutom hade kvinnan före oss världens strul med att få maskinen att läsa av hennes fingeravtryck så det tog ju ännu längre tid. Men sen gick det rätt fort för oss. Vendela var väl inte helt lätt att fota. Det är ju lite knepigt att få ett så litet barn att stå still på en pall framför värsta maskinen och så får hon inte le! Hade hon fått skratta hade jag bara kunnat köra tittut, men nu fick hon ju inte ens le... Så hon ser ut som en fågelholk på bilden istället. Men det har ju föga betydelse. Så länge de släpper in holkar i Lettland.

Direkt efter polisbesöket åkte jag till kinarestaurangen för att möta Hanna och en middag med henne. Jag åt en kalasgod oxfilé och hade det stannat vid den hade allt varit okej, men så beställde jag en förbannad friterad banan till efterrät. Så himla onödigt! Och jag ville egentligen inte ha den, men så kändes det dumt att sitta kvar utan att äta eller dricka något och då gick beställningen liksom av sig själv.

När jag kom hem var det sängdags för Vendela och sen har jag tittat på finalen av Biggest loser. Det är alltid känslosamt med finaler, men det här var det värsta på länge. Jag har grinat som en tok! De som har varit med har gått ner så hutlöst mycket i vikt, enbart med hjälp av träning och rätt kost. De två finalisterna hade gått ner nästan 50 procent av sina vikter och det är helt verkligen en bedrift på bara fem månader! Man kände inte ens igen dem! Nu är jag verkligen sporrad att kämta vidare. Jag kommer inte att fixa samma extrema viktnedgång som deltagarna, men nog ska siffrorna på vågen kunna minska ordentligt, om än lite långsamt.

Så då var det bara att ta tag i dagens övningar!


Mot en ny Johanna

Jahapp. Då var det roliga slut. Nu SKA jag börja ett nytt liv. Inte på en måndag, för det går ändå alltid åt skogen, utan på en onsdag. Jag har gått med i biggestloserklubben.se, har en matplan för hela veckan och har handlat på Willys nu ikväll. Så nu kör jag! Och den här gången ska det jävlar i mig funka!

Gårdagen var kaotisk. Jag var tvungen att skriva alla omdömen innan midnatt och jag stressade som en tok hela kvällen. 140 omdömen tar en stund att skriva... När det var tjugo minuter kvar höll jag på att kräkas av stress, men det var bara att skynda på. EXAKT kl 24.00 klickade jag på klarknappen, nöjd med att jag hann bli klar. Sen packade jag undan och gick för att göra mig i ordning för sängen och insåg plötsligt att klockan bara var 23! Hur jag lyckats titta fel på klockan hela kvällen är ett mysterium, men jag fick ju åtminstone sova en timme extra!

Jag har börjat äta den blodtryckssänkande medicinen igen. Jag orkar inte med mer migrän och den hjälper iallafall lite grann så jag tar den, trots att jag inte vill. Men jag tänkte att om jag nu går ner i vikt så kanske migränen minskar och att jag faktiskt kan sluta med den så småningom sen. Men det återstår att se.

Nu blir det sängen!

Mot en ny vecka

Idag har varit en rätt kass dag. Jag har haft en migrän som legat och grott ända sen i onsdags och den ger inte med sig! Jag vaknade med en lätt känsla av den imorse och den gör sig påmind hela tiden, men zomig funkar inte. På kvällen var det riktigt jobbigt och jag kunde inte göra annat än ligga i soffan och bara önska att dagen är över.

Vendela verkade tro att vi vred klockan åt andra hållet i natt. Hon sov middag redan vid 11 (dvs tio gårdagens tid). När hon vaknade kom faster och hämtade henne och så tillbringade de hela eftermiddagen hemma hos faster. Richard var och repade och jag tänkte åka upp till stallet för att hjälpa Emma med Bella igen, men biljäveln startade inte! Efter att ha ringt min far och bett honom hämta mig insåg jag att det nog var tal om soppatorsk. Bensinen var visserligen inte slut, men bilen stod i rejäl lutning så det den låg på fel stället i tanken. Jag vågade inte rulla ner på gatan och hoppas att det var problemet, utan jag tog till nödlösningen med att bli skjutsad av pappa istället. Senare på eftermiddagen fixade Richard bensinen så nu har jag en snäll bil igen :-)

Lastningen med Bella gick lite bättre idag än igår. Först gick hon in en gång utan några större problem. Men när jag skulle gå in andra gången med henne gick det inte alls. Vi hade lite olika åsikter ett tag, men sen gav hon med sig och gick på utan några problem. Därefter gick det jättebra och vi stängde även luckan och lät henne stå i transporten och äta hö ett tag. Det gick jättebra!

På tisdag försöker vi oss på att faktiskt åka iväg med henne också.

Resten av eftermiddagen ägnade jag åt att städa här hemma. Jag hann inte med dammsugningen, men i övrigt är det mesta klart.

Nu ska jag ge mig på den där jobbiga söndagsduschen och sen ska jag läsa in mig lite på mina lektioner för morgondagen.


Lördag med fullt ös

I morse vaknade Vendela strax efter sex. Jag försökte få henne att somna om i sin säng med motiveringen att det fortfarande var natt. Men den gubben gick hon inte på, utan hon skulle absolut "Sova mamma pappa säng". Så då var det bara att flytta över henne till vår säng. Där låg hon snällt och stilla i nästan en timme innan hon tyckte att det var dags för Mamma Mu och kråkan. Sen låg hon i en hel timme till och tittade på filmen, med kommentarer om filmen med jämna mellanrum. Och nåde den som inte svarar när hon berättar om hur kråkan har sprutat vit färg på alla kossor!

Efter påklädning och frukost spelade vi lite fiskespel. Vendela har lite svårt att få i kroken i fiskarna när de snurrar runt, men det löste hon enkelt genom att stoppa spelet, peta in kroken, starta spelet igen och sen dra upp fisken. Man får ju inte vara dum!

Strax efter tio gav vi oss iväg mot Västerås. Richard ville titta på nån gitarr i en musikaffär och jag har sällan något emot att ströva runt i löneaffärer en lönehelg. Så medan Richard tittade på gitarrer gick jag och Vendela till en leksaksaffär och köpte ett hopprep, ett memoryspel, pärlor att göra halsband med och tatueringar. Sen letade vi upp Richard och när han aldrig ville sluta spela på gitarrerna skällde Vendela ut honom. "Nej, pappa! INTE SÅ! Har sån hemma! Källarn!" Så inte blev det nån gitarr där inte.

Därefter letade vi upp Jensens beefhouse och åt lunch där. Rätt okej mat och rätt bra för barnfamiljer. Servicen däremot var skitkass! Och vår servitris var en riktig bitch som nog borde se sig om efter ett nytt jobb!

På vägen hem svängde vi in på Toysrus där jag köpte en sparkcykel till Vendela. Den kostade 149 kr, vilket innebar 330 kr i rabatt. Det kändes helt klart som ett kap! Nu ska vi bara pyssla ihop den och hoppas att den passar bättre i år än springcykeln jag köpte till hennes födelsedag.

Vi var bara hem och vände innan jag och Vendela åkte vidare upp till stallet för att tillsammans med mormor, morfar, Emma och Bella åka till ett ridhus för att Emma ska se hur Bella beter sig i ett sånt. Men vi kom aldrig så långt, utan vi fastnade i lastningen. Nästan två timmar tog det att få in den där envisa ponnyn i transporten, men när vi väl kommit överens om vad som gällde så var det inga problem alls att få in henne. Hon går en verkligen på nerverna ibland den där ponnyn. Tur att hon är söt iallafall :)

Innan vi kom hem fastnade vi en stund hos mormor och morfar där Vendela även åt middag. Vendela ville aldrig åka hem därifrån så vi var kvar till efter åtta. Väl hemma somnade Vendela som en stock och det ska jag nog också göra nu. Lite lagom trött efter den långa dagen!


Tårar i floder

Jag har precis tittat på Skavlan och jag grät floder när han intervjuade föräldrarna till lilla Madeleine som försvann från en semesterort för fem år sedan. När den händelsen var på tapeten lät det fruktansvärt med att ett barn blivit bortrövat, men det var en nyhet bland många andra. Idag när jag själv har barn är det helt omöjligt att förstå hur man nånsin skulle kunna leva vidare efter att ha förlorat sitt barn. Nånstans tänker jag att det måste vara lättare (fast fortfarande totalt omöjligt) att ha ett barn som dör än att få ett barn bortrövat. Ett dött barn lider inte mer, men ett bortrövat barn kan råka ut för precis vad som helst.

När man hör och läser om allt som kan hända barn så är det nästan som att jag ångrar att jag skaffat barn. Hur ska man kunna skydda sin unge från allt hemskt som kan hända? Nu kommer visserligen jag aldrig att låta mina 2- och 3-åriga barn sova ensamma på ett hotellrum medan jag själv är ute och äter (som i Madeleine-fallet), men det finns ju så mycket annat som kan hända! Hur sjutton ska man kunna bli annat än en extremt överbeskyddande förälder?

Innan kvällen förstördes av alldeles för många tårar åt vi en väldigt god middag. Jag bestämde mig för att testa ett dyrare kött på Ica (Scans hängmörade rostas) och det var värt vartenda öre! Köttet var verkligen mört och gott och så sällan som vi steker på en riktig biff så kommer vi nog fortsätta att lägga några kronor extra för bra kött.

På dagen jobbade jag förstås och fick en del gjort. Sen fick jag migrän också och den var riktigt elak och tog ett bra tag att bli av med.

Jag och Vendela tog en tur till centrum också för middagshandling och för att kika om vi behövde nåt från Lindex. Egentligen behöver hon ofodrade regnkläder, men jag kan inte riktigt förmå mig att köpa det från Lindex där det kostar 500 kr när ett riktigt kvalitetsställ från typ Didriksons eller McKinley kostar 600-700. Då lägger jag hellre de extra hundralapparna och får ett garanterat regntätt ställ. Jag är trött på halvbra, lite billigare ställ som ändå läcker in vatten!

Snart blir det sängen. Imorrn ska jag, Emma, mamma, pappa och Vendela till ett ridhus och se hur Bella funkar där. Spännande! Resten av helgen är oplanerad och det är så himla skönt! Fast jag har ju en del att jobba med, men det blir det nog också tid till.

Härliga vårdag!

Äntligen känns det som att all sjukdom är över!

Idag var jag tillbaka på jobbet och finns en massa gjort. Jag ligger ju ordentligt efter, så det blir nog till att försöka jobba ikapp i helgen. Jätteroligt...

Jag var kvar på jobbet till ett (lektionsfri efter lunch) och då åkte jag hem och slängde i mig lite lunch. Därefter väckte jag Vendela och klädde på henne för en promenad tillsammans med min vän Evelina och hennes hund Aksú (tror han stavar så). Vi promenerade ner till draget för att hämta min bil som har blivit omlackad efter krocken med EU-moppen.

Efter att ha hämtat bilen åkte vi till centrum och fikade UTOMHUS! Hur mysigt som helst! Vendela lekte mest med hunden och det är så skönt att se att hon inte blev rädd för hundar efter attacken i somras. Hon är lite reserverad och går aldrig fram till en hund om inte någon gett klartecken först och det är ju bra!

Efter fikat åkte jag och Vendela och hämtade Emma och sen tog vi en tripp till Hööks. Jag har egentligen inget intresse alls i att åka till en hästaffär, men det är ändå roligt att åka iväg nånstans när vi varit instängda så länge. Sen är det alltid roligt med hästgrejer, även om man inte har häst eller rider. Och Bella är så söt att jag kan tänka mig att köpa nåt till henne bara för att.

På vägen hem åt vi middag på Mc Donalds. Emma råkade välta ut ett glas vatten och jädrans vilken utskällning hon fick av Vendela. Hon skrek över halva restaurangen att "NEJ, EMMA! Inte vatten golvet häller. INTE GÖR SÅ! NEJ, EMMA! STOPP!". Hon blev verkligen skitförbannad och jag och Emma kunde inte göra annat än att skratta åt henne (och det gjorde rätt många runtomkring oss också), men då blev hon bara ännu argare och skällde ännu mer! Söta lilla arga unge!

När vi kom till Bålsta tog vi en sväng förbi barnklädesaffären Liten och fin också där jag köpte en sommarklänning till Vendela som jag tittar på jättelänge. Nu var det rabatt på den, så då slog jag till. Dessutom köpte jag en mössa också, en lite längre som inte åker upp över öronen hela tiden.

Sen hann jag med att hjälpa Emma i stallet också innan det var dags att återvända hem för en slapparkväll i soffan. Nu blir det sängen och imorrn blir det tidigt till jobbet för en elevvårdskonferens. I vanliga fall har jag inget emot att börja dagen tidigt, men just nu är inte stämning på jobbet på topp eftersom de under veckan har gett nästan en tredjedel av personalen kicken. Får se vad som händer med min egen tjänst när min tidsbegränsade anställning går ut..

Är det över nu?

Det här var då den mest jävliga magsjukan jag nånsin stött på!

Richard ligger fortfarande och hans mage funkar inte alls. Han var uppe lite igår, men är tillbaka i sängen idag.

Vendela var lite knepig igår på dagen. Hon åt en smörgås på förmiddagen och en isglass på eftermiddagen, men det var allt på hela dagen. Drickandet var det också dåligt med, men hon fick iallafall i sig lite emellanåt. När hon fått på sig pyjamas och precis skulle i säng så började hon kaskadspy igen! Sen spydde hon ordentligt två gånger till och hon var riktigt matt efter det. Hon vägrade dricka eftersom hon insett att när hon dricker så kräks hon igen. Jag ringde 1177 för att kolla läget, men enligt sköterskan jag pratade med var det tydligen inte ovanligt att magsjukevirus orsakar kräkningar i flera dagar. Så länge allmäntillståndet var okej så behövde vi inte åka in.

En erfarenhet rikare efter uttorkningsdramat hade jag koll på hennes blöja under gårdagen och eftersom hon, när hon gick och la sig, inte kissat på sex timmar tvingade jag i henne lite vatten. Vätskeersättning går inte alls längre, utan det är vatten eller saft som gäller. Hon var verkligen hysteriskt ledsen och det är inte lätt att få i en tvååring vätska om hon vägrar dricka. Men till sist gav hon med sig och drack två klunkar. Sen väckte vi henne varannan timme under natten och tvingade i henne några klunkar vatten till. På morgonen hade hon tack och lov kissat igen. Kvällen blev inte lättare av att hon hade spytt ner Nasse och därför inte kunde få ha honom i sängen. I vanliga fall kan det funka med en reservnasse, men igår var det inte bästa utgångsläget för förhandling. Men till sist accepterade hon reserven iallafall.

Idag har hon varit som en annan unge! Hon dricker duktigt och hon åt till och med en portion med kokt torsk och ris till lunch. Så kanske, kanske är vi på väg åt rätt håll igen!

Nu sover hon middag och jag ska passa på att dammsuga det här äckliga huset. Ingen har ju riktigt gjort nånting åt skiten på nästan två veckor. Ja, förutom tvätten och toan då.

Lätt kaotisk morgon

Som svar på Stinas kommentar så drabbades Vendela av uttorkning imorse. Hon vaknade inte förrän halv åtta (bra mycket senare än andra mornar) och ville dricka, vilket hon självklart fick. Hon svepte ett glas vatten på en gång, men var nöjd med det. Jag tog upp henne ur sängen, men då ställde hon sig i ett hörn och bara tittade in i väggen. Då bar jag med henne in till oss för lite morgonmys, men då somnade hon på en gång. Jag blev lite orolig, för det är ju inte likt henne, men samtidigt reagerade hon i sömnen när man rörde vi henne och vi tänkte att hon nog bara var slut efter att ha varit sjuk i så många dagar. Hon sov i nån halvtimme till innan hon vaknade igen, gav mig en puss och sen bad om vatten igen. Ytterligare ett fullt glas slank ner utan några problem, men hon ville inte ha mer än så.

Sen gick jag till vardagsrummet för att ringa och när jag kom tillbaka låg Vendela på golvet - och sov igen?! Då blev vi oroliga på riktigt, men hon vaknade när vi lyfte upp henne och då fick hon vätskeersättning och drack upp allt på en gång, alldeles skakis. Sen dess har hon varit mycket piggare och har druckit lite allt möjligt under dagen samt kissat massor, så systemet verkar funka igen. 

Det är svårt att inte anklaga sig själv i en sån situation. Jag visste att risken för uttorkning är stor för så små barn när de kräks och har diarré och ändå så blev hon uttorkad. Men igår kväll var det inget fel på allmäntillståndet. Hon drack kanske inte så mycket som jag hade velat och ratade totalt vätskeersättning, men hon kissade under hela dagen. Med facit i hand borde jag ha väckt henne under natten och gett henne vatten att dricka, men jag visste inte att hon skulle bli så dålig så fort. Jag törs inte ens tänka på vad som hade hänt om hon sovit lite till och inte fått det där första glaset vatten.

Hela dagen har gått på halvfart. Hela familjen lever på nudlar, vitt bröd och blåbärssoppa och ligger vi inte i soffan så ligger vi i varsin säng.

Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas att morgondagen blir bättre än idag. Jag måste dessutom ner till vårdcentralen till halv åtta för att få ett läkarintyg. Nu kräks jag visserligen inte, men det är lite märkligt att de vill ha ner folk med magsjuka dit för att ge läkarintyg. Vissa saker (till personer som i princip aldrig är sjuka annars) kanske man kunde ta bara över telefon kan man tycka...

I natt är jag iallafall inte orolig för Vendela. Hon har kissat ordentligt hela dagen och har varvat vätskeersättning med vanligt vatten, pärondryck, mineralvatten och isglass. Så någon uttorkning lär det inte vara risk för längre. Hon är dessutom liiiite bättre i magen, men långt ifrån frisk.

Låt det ta slut nångång!

Igår verkade Vendela må rätt bra. Hon började äta som vanligt och fick ett raseriutbrott över att hon inte fick börja morgonen med godis. Hon vaknade givetvis innan sex på morgonen och tyckte att det var dags att gå upp, trots att hon varit uppe halva natten och kräkts. Men några timmar senare la vi oss för några timmars sömn till, men då väckte Tuborg oss efter nån timme. Vi tog igen det på eftermiddagen när vi båda två sov i över tre timmar! Men hon somnade så snällt vid vanlig tid på kvällen sen.

Idag började dagen tidigt igen och med en riktigt dålig mage för Vendela. Det var bara att konstatera att hon definitivt inte var frisk än, även om hon var pigg. Vid lunchtid vände allt och hon började spy IGEN?! När ska eländet ta slut? Hon var så trött på att kräkas att hon försökte vägra, men man vinner ju sällan en sån kamp. Så jag har fått köra alla våra sängkläder (första gången spydde hon i vår säng) och sen hennes egna i tvättmaskinen igen! Det känns som att vår tvättmaskin har gått nonstop de senaste veckorna. Tvättmaskin - torktumlare, om och om igen! Och däremellan lite klorinrengöring i badrummet. Vad mer kan man göra liksom?

Idag har hennes kost varit ännu striktare. Bara vatten och formfranska. Till middag fick hon lite barnmat på burk med ris och torsk och det verkade hon faktiskt få behålla. Hon sa till och med själv att hon var hungrig och då känns det så elakt att inte låta henne äta. Dessutom måste jag själv äta och hon är som ett plåster på mig, vilket gör det ursvårt att försöka äta för hon vill ju ha samma sak som jag äter.

På eftermiddagen var vi faktiskt ute en stund eftersom Vendela själv tog på sig sina kläder och absolut ville gå ut. Hur hon orkar efter tre dagars sjukdom är ett mysterium, men barn förvånar ju gång på gång!

Nu ska jag försöka sova. Jag är nog inte helt frisk själv i magen och jag väntar bara på att börja kräkas jag med. Imorrn blir det sjukstuga för hela familjen. Richard är fortfarande inte på benen och Vendela har ju många dagar kvar innan hon är tillbaka på dagis.


Driver någon med oss?

Fredagar känns rätt meningslösa med endast en lektion efter lunch. Ska man ha lektion efter lunch på en fredag kan man ju lika gärna ha lektioner hela förmiddagen också. Men jag slutar halv två och det är inte så tokigt!

Dagens uppdrag var att åka till Enköping och hämta ett My little pony-hus som jag köpt genom facebook. Jag passade på att smita in en sväng på HM också och köpa ett par rosa jeans till Vendela. Till dem fick hon välja en t-shirt och då blev det en grön med en hund på. Jag vet inte om hon har koll på prislapparna, men hon valde faktiskt den billigaste ;-)

Efter shoppande åt vi middag på Max. Vendela studsade som alltid upp och ner när hon fick veta att hon skulle få "hambujaje och fitt". Dessvärre åt hon inte så mycket, vilket jag trodde berodde på att hon ätit mycket mellis på dagis ett par timmar tidigare. Men riktigt så var det inte...

När vi var 1 km från Bålstavfarten spydde hon plötsligt rakt ut i bilen. Jag visste egentligen direkt att hon åkt på ännu en omgång magsjuka, bara en vecka efter den förra, men jag ville inbilla mig att hon spydde av kombinationen trötthet, mätthet och åksjuka. Men sen har hon fortsatt spy hela kvällen och har nu hållt på i sju timmar. Problemet är att hon är så fruktansvärt törstig så hon vill dricka massor och då kräks hon bara upp igen. Richard ligger i sängen och mår dåligt han med, så vi är helt enkelt igång igen - helt ofattbart!!! 

Det blir väl rätt lagom att jag blir sjuk på måndag igen, en vecka efter förra omgången... Näe, usch och fy! Jag vill bara att det här ska vara över så vi slipper skiten! Nu måste ju ALLT tvättas en omgång till. Täcken, kuddar, lakan, påslakan, örngott, handdukar och Nasse förstås. Han är knepigast att tvätta eftersom Vendela är svårmutad när gäller honom.  

Nu ska jag försöka lägga mig här i soffan bredvid Vendela. Jag hoppas verkligen att hon får sova nu. Hon är så himla ledsen när hon måste kräkas så det gör ont i mig. Och hon behöver verkligen få sova en längre stund än nån timme åt gången.


Tillbaka på jobbet

Då var det tillbaka till verkligheten igen. Efter två långa dagar i sängen med Brothers and sisters-maraton och diverse krämpor i kroppen efter alltför mycket liggläge var det dags att gå till jobbet igen. Hade jag haft en vanlig dag hade jag varit sjuk en dag till, men nu hade jag bara en enda lektion och eftersom den lilla lektionen ger lika mycket betalt som en full arbetsdag så såg jag till att masa mig iväg. Jag smittar ju inte längre så det var bara orken det var fel på.

När jag kom hem dök jag ner i sängen igen, men efter att ha återhämtat mig där en stund har jag faktiskt kommit igång på riktigt. Jag promenerade och hämtade Vendela på dagis och sen var vi ute en stund när vi kom hem.

Innan jag hämtade Vendela gjorde jag en impulsbokning av en kryssning till Riga. När jag har lov vill jag verkligen komma bort en stund, för det är då man verkligen kan koppla av. Och resorna var inte alltför dyra så för ganska precis 2 lakan fick jag hytt med havsutsikt, två buffémiddagar, två frukostbufféer och bussresor till och från båten för hela vår familj. Det var det absolut värt eftersom jag ville göra nånting lite extra för pengarna jag fick när jag sålde Dandelion. Från början var det ju planerat en tvåveckorstripp till typ Dominikanska republiken eller nåt liknande, men så sjönk ju värdet på honom till mindre än hälften och en fet skatteräkning damp ner i brevlådan så en dag i Riga får väl vara näst bästa alternativet. Jag känner mig nöjd iallafall för jag har aldrig varit i Riga. Nu ska vi bara fixa pass till Richard och Vendela så vi kan se något av staden också.

Jag och Vendela hittade förresten massor av tussilago på tomten. Vi är säkert sist med att se vårblommor, men jag skyller på magsjukan! ;-)

Den förädiska magsjukan!

Tårtkursen i helgen gick super! Det var jätteroligt att få redskap till och kunskap om spritsning! Jag kunde i princip ingenting om sånt sen innan, men nu är jag jättetaggad att börja öva för att få upp tekniken ordentligt. När jag kom hem i söndags kväll var jag också supertaggad och slängde ihop en omgång muffins direkt för att ha något att dekorera på måndagskvällen.

Men jag kom inte riktigt så långt. Istället ägnade jag den senare delen av måndagen åt att ligga och spy. Jag som precis trodde att vi klarat oss från att bli smittade, men icke. Jag fick gå från jobbet och kräktes innan jag ens kommit hem. Sen var det bara att ta sig igenom skiten och nu ligger jag för andra dagen i sängen och glor på mina Brothers and sisters-boxar. Förutom att kroppen känns som en 80-årigs så dundrar huvudet med konstant migrän och magen är varken hungrig eller mätt. Jag skulle nog behöva fylla på den med något, men jag är ju inte sugen på nånting alls. Vad jag än tänker på i matväg får mig att vilja kräkas igen.

Jag får iallafall ha sängen för mig själv, Richard flydde fältet för länge sen. Han sover i Vendelas rum, använder egen toalett och spritar allt jag har tagit i. Eller ja, Tuborg envisas ju med att ligga i sängen han också, helst under mitt täcke och där vill jag inte ha honom! Men han vägrar ju fatta det och står och klöser på mitt täcke till jag lyfter på det så han kan krypa in. Och kastar jag ut honom ur sovrummet klöser han på dörren istället. Då är det kanske enklast att ha honom under täcket trots allt.

Nä, om jag skulle ge mig på en skorpa kanske. Det äcklar mig iallafall inte. Sen kanske jag skulle sova en stund, men då kommer migränen tillbaka och jag tog precis en zomig för att bli av med den, så jag vet inte riktigt... Det är som en ond cirkel. När jag bara ligger ner och inte äter så får jag migrän, men migränen gör att jag inte orkar göra nånting annat. Gnäll, gnäll!



Det där med magsjuka...

Just när vi trodde att vi sluppit magsjuka så vaknade Vendela mitt i natten och spydde. Det är ju lagom roligt att kravla sig upp klockan ett för att ta hand om ett hysteriskt barn, försöka byta alla sängkläder inklusive kuddar och täcken och samtidigt försöka undvika att bli smittad själv.

När ett litet barn blir så sjukt som man blir av magsjuka så känner man sig oerhört otillräcklig som mamma. När ens barn gråter hysteriskt av ångest för kräkattackerna och man ingenting kan göra känns det som att hjärtat ska gå sönder. I såna situationer förstår man på nåt sätt hur skört livet trots allt är, även om magsjuka inte på något sätt är dödligt.

I två timmar satt hon i soffan med sin pappa för att titta på film och fortsätta kräkas om vartannat. Jag fick ligga i sängen för att kanske lyckas undvika att bli sjuk inför tårtkursen som börjar imorrn.

När jag åkte på förmiddagen var Vendela mycket piggare men hon vägrade äta eller dricka något.

Min arbetsdag var lätt avklarad och direkt efter den åkte jag till tårtbutiken i Veddesta för att införskaffa det jag behöver till kursen. Därefter plockade jag upp mina systrar i Jakan för att besöka en ridsportbutik i Bro innan vi åkte vidare till stallet där vi träffade Cissi för lite träning med Bella. Hon var verkligen en helt annan häst idag och det var jättekul att se vad hon faktiskt kan! Och det är oerhört skönt att ha någon med sig som vet hur man ska göra med henne så hon lär sig på rätt sätt.

Till middag blev det lite schysst kött med potatisgratäng och vitlöksbröd. Sen har det tvättats i flera gånger och jag har packat inför morgondagen. Nu blir det lite glass innan sängen ropar.

8 nya baddräkter

Det gick ju inte riktigt som jag tänkt mig idag. Innan jag duschade igår provade jag min baddräkt och det gick riktigt dåligt. Den var alldeles för liten..

Så idag gick jag in på www.lane4.se (där jag alltid har köpt mina träningsdräkter när jag simtränade) och kikade in på Outlet-sidan. Döm av min förvåning när min favoritmodell reades ut för ca 20 kr styck! Tydligen är det inte längre godkänt att tävla med dubbla hål i ryggen så de i princip skänkte bort baddräkterna. Så jag klickade på och slutade med 8 baddräkter för 176 kr totalt. En del kanske jag inte vill ha (en orange för 8 kr t.ex), men då säljer jag dem på tradera. Jag går ju inte mycket back även om de säljs för en krona.

Arbetsdagen idag var så där härligt enkel med endast två projektarbeteslektioner. 

Sen var det tänkt att jag skulle lunchdejta med min karl, men det visade sig att han fått hämta hem Vendela från dagis nästan direkt efter att han lämnat henne eftersom hon hade spytt. Sen spydde hon tack och lov inget mer, så kanske klarar vi oss från vinterkräkssjukan med blotta förskräckelsen.

På kvällen var det stallet som gällde tillsammans med Cissi och Emma.

När jag kom hem hade Vendela klämt ut den minsta klutt i blöjan, men tillräckligt mycket för att vakna till efter att ha sovit en kortare stund. Så hon fick komma upp och titta på tv med mig i soffan en stund, men nappen fick stanna i sängen. Väl i vardagsrummet inledde hon en diskussion med mig och frågade om hon fick hämta nappen och lägga den i fickan. Jag lät henne göra det och då rusade hon glatt tillbaka till rummet. Dessvärre hade hon inga fickor på sina pyjamasbyxor utan nappen hamnade i blöjan istället. Kanske inte riktigt lika praktiskt.

Barn är verkligen så himla roliga i den här åldern. De förstår så mycket och de tänker så mycket själva. Vendela sitter ofta och leker själv med alla möjliga djur och saker. Det är så roligt att se vilken fantasi hon har. Sen är det roligt när hon busar också. Hennes favorit är att låta som ett monster, ha något på huvudet och sen jaga runt mig eller pappa i huset. Hon försöker skrämma Tuborg också, men han är en väldigt modig katt som sällan är rädd för monster.

Nu blir det sängen för en ny (och förhoppningsvis kräkfri) dag imorgon!

Hurtbulle

Nu är det slut för latmasken och hurtbullen tar över! Nu ikväll begav jag mig ut på en ordentlig powerwalk till Ica för att lämna in ett klädpaket från Haléns. Sen tog jag en något längre väg hem, ett beslut jag ångrade redan efter de första 100 meterna eftersom skorna jag valt inte var de optimala promenadskorna. Men hem tog jag mig och svettig blev jag, så jag är rätt nöjd.

I övrigt har det inte hänt mycket idag. Jag fortsätter att njuta av mitt underbara schema och ville bara migränen hålla sig borta så vore allt perfekt!

Mina veckor är rätt bra upplagda. En lektion på måndagar (men en drös med möten också), 7 lektioner på tisdagar, 5 på onsdagar, 4 på torsdagar och två på fredagar! Veckan blir alltså bara lättare ju närmare helgen jag kommer. Me like!

Nu ska jag snabbduscha. Jag tvättar håret imorrn då jag tänkte krångla mig in i baddräkten och köra några vändor i simhallen. Så, nu har jag skrivit det, nu måste jag ju leva upp till förväntningarna också! ;)

Till Stina: Oj, jag visste inte att bloggen smittade! Jag har tänkt bli av med min migrän nu när schemat lättar, så kanske blir det bättre för dig då med! :)

Oskyldigt anklagad!

Idag vid middagsbordet sa Vendela plötsligt "Mamma pruttat", vilket verkligen inte var sant! Jag nekade högljutt och då tyckte hon och pappa att det var hysteriskt roligt så hon fortsatte med "Mamma bajsat". Sen lutade hon sig framåt och sa "Uss, lutta blä" och viftade med handen framför näsan. Tack för den liksom! Sen satt både hon och hennes far och höll för näsan.  

Den här veckan har hittills gått hur smidigt som helst! Jag har ju så få lektioner att det nästan känns löjligt! Men det är oerhört skönt att kunna gå hem från jobbet och faktiskt känna sig färdig för dagen. Jag har ju bara sex lektioner i veckan som ska planeras och fyra av dem är just nu grupparbeten så det är minimal planering och knappt nån rättning. Men så har jag fortfarande en megabunt kvar från mina hysteriska veckor också så jag är ju inte helt sysslolös.

Igår kväll gav jag mig på en rejäl promenad upp till stallet för att hjälpa Emma med Bella. Hon är bra envis den där hästen emellanåt. Men samtidigt är hon väldigt trevlig när hon väl går med på att göra det man ber henne om. Eftersom jag hittade min Ipod-sladd innan jag gick ut så kunde jag lyssna på ljudbok under promenaden. Det blir så mycket roligare att gå då.

Jag var inte hemma förrän efter halv elva, men jag tänkte att det inte gjort något eftersom jag hade sovmorgon till sju imorse. Dessvärre hajade inte Vendela det där med sovmorgonen, utan hon vaknade halv sju (igår började jag väcka henne halv sju och då tog det tjugo minuter att få henne ur sängen) och var hur pigg som helst. Det hade väl inte varit så farligt om hon hade kunnat ligga i vår säng och titta på Mamma Mu den sista halvtimmen, men just i morse var det tydligen väldigt svårt att låta bli att kommentera ALLT som hände på filmen. "Mamma, Mamma Mu bada", "Mamma, Kråkan dansar" osv kontant i en halvtimme! Det är tur att hon kommer undan med att vara så söt!

Nu blir det sängen. Imorrn har jag sovmorgon på riktigt för Richard tar Vendela tills han åker till jobbet och sen fixar jag henne till dagis.


Sista dagen

Så var det sista dagen på det här lovet. Lite jobbigt känns det, men vårterminen är ju klart lättare än höstterminen och mitt schema lättar ju, så det kommer att bli jättebra! Och snart är det ju påsklov!

Imorse var Vendela tillbaka i sin rutiner och vaknade innan sju. Men sen somnade hon faktiskt om i en timme! Därefter var det 30 minuter med Mamma Mu i vår säng innan vi klev upp.

Eftersom huset fortfarande saknar frukost kokade jag gröt till mig och Vendela. Jag tyckte det var gott, medan Vendela spottade ut första skeden över hela köksgolvet...

På förmiddagen åkte jag och Vendela upp till stallet och hjälpte Emma med lite mockning och longering. Vendela tycker det är superroligt att plocka hästbajs i sin lilla skottkärra! Fast ännu roligare är det att klättra upp på upphöjnaden och mata katterna!

När vi åkte hem somnade hon i bilen och sov medan jag klädde av henne och förflyttade henne till sängen.

Senare på eftermiddagen var hon med mig till ett möte på förskolan och på kvällen fuskade vi med pizza till middag. Vendela var inte alls lika trevlig att ha med sig som hon brukar. Hon spottade mat på golvet, sprang runt och skrek och öppnade alla tänkbara dörrar. Sen när vi klädde på oss så rusade hon iväg till ytterdörren och där lyckades hon på nåt sätt klämma fingrarna så det tänkta mysiga utemiddagen slutade med illtjut.

Väl hemma, badad och med tänderna borstade, somnade hon utan ett pip. Får se hur hon mår imorrn. Hon kändes inte helt på topp under eftermiddagen, men kanske var hon bara trött efter den hårda helgen.

Nu ikväll blir det Wallander innan det är dags för sängen. Jag unnade mig en Ben&Jerry, men hade nog inte riktigt rum för den i magen efter pizzan. Men har man köpt och bestämt att man ska äta, då pressar man! Den blev inte heller lättare att få ner när den otäcka filmen får mig att må illa. Men nu är den slut och jag mår ännu mer illa. Men jag ska försöka komma ihåg den här känslan nästa gång jag får för mig att jag är sugen på glass!

Imorrn blir det jobb igen. Lite drygt att ha ett möte klockan fyra när min sista lektion slutar 11.30... Men jag får väl förhoppningsvis en hel del pappersjobb gjort!

Tre dagars semester

Då var vi hemma igen, efter tre dagar borta.

Vi åkte i torsdags morse så snart vi vaknat. Det blev frukost från Ica eftersom huset var helt tomt på allt som kunde likna frukost. Inte ens knäckebröd fanns det kvar!

Under resan blev det ett stäcka-på-benen-stopp, ett lunchstopp och sen ett stopp i Lerum-trakten där jag skrev på säljkontraktet på Dandelion. Så nu är min fina häst inte min längre. Lite sorligt känns det, men jag vet ändå att jag gjort rätt! Och hon verkade trivas jättebra med honom, så det känns superskönt!

Vid sex-tiden anlände vi till Gothia towers i Göteborg. Efter att ha packat upp oss på det jättefina rummet på 14:e våningen begav vi oss ut för middag på kinarestaurang. Tillbaka på rummet blev det lite tv-tittande och sen somnade jag och Richard. Vendela höll i gång till närmare halv tolv innan hon till sist kapitulerade. Hon gillar verkligen inte att sova i samma rum som någon annan. Hon försökte verkligen sova, men varannan minut reste hon sig upp och sa "Mammaaaaa".

På fredagsmorgonen vaknade jag och Richard vid kvart över åtta, medan Vendela sov vidare! Trots att vi pratade, gick på toa och förde annat liv så vaknade hon inte! Hon som är världens mest lättväckta här hemma och aldrig sover längre än till sju!

Efter att vi ätit en riktig höjdarfrukost (verkligen den bästa hotellfrukosten jag nånsin ätit) upptäckte vi att i mässhallarna som låg i samma hus som hotellet hade en baby- och barnmässa just när vi var där. Så jag och Vendela ställde oss i kö dit medan Richard gick ut på stan och kikade i musikaffärer. Vendela tyckte mässan var jätterolig och hoppade studsmatta, dansade disco-dans, byggde med klossar, ritade på väggen och en massa annat skoj. Det var precis lagom med folk, men jag hade gärna gå lite där jag själv ville, inte bara där Vendela ville gå. Jag lyckade iallafall handla två tröjor och en klänning till Vendela från kameleont. Jag försökte köpa en mössa också, men Vendela vägrade hjälpa till och prova ut rätt storlek, så det fick vara.

Vi kom ut från mässan med en himla massa ballonger, för hon skulle ju ha en ballong från varenda utställare som delade ut såna!

Lagom efter mässan mötte min vän Evelina upp oss vi hotellet. Tillsammans gick vi till ett litet franskt café för en kanongod lunch och ännu godare eftermiddagsfika. Vendela var på topphumör hela tiden och eftersom klockan började bli mycket fick hon hoppa över sovandet och vi gick direkt till Universeum. Där spenderade vi några timmar med diverse fiskar, reptiler, apor och andra spännande djur. Men roligast var polisbilen! Vendela lekte med den hur länge som helst och det var absolut roligast att sitta i framsätet och köra med sirenen. Men hon var vänlig nog att flytta till baksätet så fort det kom något annat barn som ville sitta fram, men så fort det barnet gått sprang hon snabbt tillbaka till framsätet. Sen lekte hon lite astronaut och inhandlade några smådjur i souvenirshoppen.

Väl tillbaka på hotellet hann vi med en tupplur på cirka en timme innan vi tog spårvagnen till andra sidan stan för en middag på ett riktigt kötthak! Det fanns i princip bara nötkött att välja på och priset var lika saftigt som köttet, men gott var det! Och Vendelas korv med pommes frites kostade 45 kr, vilket jag tycker är helt okej. Bara för att vuxenmaten är dyr behöver ju inte barnmaten vara det också. Så exklusivt är det inte med korv.

Därefter blev det spårvagn tillbaka till hotellet och lite film i sängen innan vi slocknade. Vendela var även denna gång vaken längre än oss, men runt tolv sov även hon.

Idag vaknade jag och Vendela runt åtta och jag tänkte att vi skulle bege oss ut och kika runt på hotellet medan Richard sov lite till så han skulle orka köra. Men det är inte lätt att få en 2-åring att vara tyst medan man byter blöja och klär på sig. Jag försökte få henne att viska och locka med att vi skulle åka hissen, men när jag nämnde hissen ropade hon rakt ut: "Åka hissen!". Och när jag bytte blöjan ropade hon "Bajs-kojv". Och sen kunde hon ju inte låta bli att ropa på pappa några gånger, så det blev ingen mer sömn för honom utan vi gick och åt frukost tillsammans. Den var lika bra den här morgonen!

Därefter besökte vi 23:e våningen för att kolla in utsikten och sen var det dags att plocka ihop och bege sig hemåt igen. Vendela somnade som en stock och sov i nästan två timmar. Även om hon blev lite rastlös emellanåt så skötte hon sig jättebra under bilresorna! Böcker, nassar och lite musiksagor var allt som behövdes. Och lite godis den sista biten.

Väl hemma somnade hon ovaggat vid åtta utan ett pip. Hon har verkligen inte fått den sömn hon behövt de här dagarna, men det verkar inte påverka hennes ork och humör. Tur att hon sover så bra i vanliga fall så hon har en bra grund att stå på när det blir såna här konstiga dagar.

Även om vi har haft det väldigt bra med god mat, fint hotell, roliga aktiviteter och ett fantastiskt väder så ska det bli skönt att krya ner i sin egen säng nu.


RSS 2.0