En usel mamma
Usch, vilken urkass mamma jag har varit nu ikväll! Nattningen bestod i princip av två timmars skrikande, hotande och jävligt sura miner! Det är ju inte så man vill vara som förälder, men allt mitt sunda förnuft försvann ungefär i samma veva som tålamodet tog slut.
Vendela har varit ganska lätt att lägga en längre tid. Och även om hon inte har somnat så har hon i alla fall kunnat ligga stilla länge och lyssna på saga eller bara tänka. Men nu ikväll var rena helvete. Hon skulle stå upp, hoppa i sängen, tända och släcka lampan 40 gånger, leka mask under täcket, skrika åt mig att jag måste vara tyst för att hon minsann skulle säga något och så vidare och så vidare. Jag vet inte vad man ska göra! Eller jo, nu i efterhand insåg jag väl att hon faktiskt inte var trött. Så kanske hade det bästa varit att låta henne vara upp nån halvtimme/timme till och titta på film eller leka och sen försökt på nytt. Visserligen hade klockan då blivit alldeles för mycket, men nu blev den ju närmare tio i alla fall...
Förbaskat knäckande var det i alla fall och jag grinade både en och tre gånger plus att jag stormade ut ur hennes rum och var fly förbannad. Det resulterade i att hon kom upp till mig och sa att hon inte ville vara ensam och då försökte jag förklara för henne varför jag blev arg men då kontrade hon med att springa iväg och gömma sig. Och den här flodhästen med foglossning har inte en chans mot en treåring till vessla. Så då blev vi ännu mer osams.
Nä, den här ruttna kvällen vill jag inte ha mer av utan nu går jag och lägger mig och hoppas att morgondagen blir bättre. Den får nog börja med en ursäkt från den här dåliga mamman, men även lite allvarligt snack med den unga damen om hennes beteende.
Söndag
Idag tyckte Vendela att det var passande att vakna strax efter sex. Varför inte, det var ju min morgon att gå upp med henne och då vaknar hon ju alltid för tidigt. Hela morgonen var ett enda gnällande och grinande, det är ju så passande när man är en dödstrött förälder!
Efter frukost promenerade vi hem till en dagismamma och gick igenom lite papper inför mitt styrelseuppdrag. Sen promenerade vi vidare till Hemköp och köpte glass tillsammans med Richard. Vendela var riktigt duktig på att gå och glassen smakade ljuvligt i vårsolen!
Efter lunch cyklade Richard och Vendela till farmor och farfar och jag ägnade hela långa eftermiddagen åt jobb. Så fick jag rätt mycket gjort också, vilket kändes väldigt skönt! Nu har jag rätt bra koll på läget inför de sista veckorna även om jag fortfarande har mycket kvar att rätta.
Roligare än så blev inte den här söndagen, men jag är rätt nöjd ändå. Vädret gör ju att man känner sig hur lycklig som helst, trots alla måsten som flåsar en i nacken.
Nu ska här hängas tvätt innan jag kryper i säng och laddar för en ny arbetsvecka!
Ännu en vecka snart förbi
Den här veckan sprang ifrån mig med ilfart!
Det var en rätt intressant arbetsvecka med tal av alla ettor inom nationella provet i svenska. En av eleverna lyckades beröra mig till tårar med sitt tal (och hade nog lyckats med det även om graviditetshormonerna inte spökat i mig). Det var två väldigt intressanta eftermiddagar med tal och jag kände mig rätt stolt som deras lärare när de allra flesta presterade så bra!
Helgen hittills har varit rätt lugn. Igår lyxade vi till det med köpepizza till middag och den var minsann lika god den här gången som förra gången vi köpte från samma nya ställe. Idag bjöds vi på middag hos mina föräldrar. Det blev minsann trerätters med både skaldjur, avokado, oxfilé och färska bär! Jag kan ju säga att jag var redigt mätt när jag kom hem.
Varken igår eller idag gjorde vi många knop på dagtid. Lite småplock och fixande så att det ser någorlunda anständigt ut här hemma. Richard fixade sideboarden under tv:n så den blev lite mer stabil så nu står alla Vendelas dvd-filmer där och alla hennes spel är också undangömda så det är lite mer luftigt i bokhyllan i vardagsrummet nu.
Idag på förmiddagen var jag och Vendela över till grannen och köpte lite pärlor som hon annonserat ut på facebook och sen satt jag och Vendela och sorterade dem i flera timmar tillsammans. Då kände jag att det verkligen var längesen jag gjorde nåt med bara Vendela i fokus. Det händer så väldigt mycket annat i mitt liv hela tiden och det här förbaskade pluggandet snor alldeles för mycket kvalitetstid från henne! Dessutom är jag så skröplig i kroppen att jag knappt kan göra något med henne. Hon vill gärna leka på golvet och det är en ren omöjlighet för mig att sitta bredvid henne. Och inte kan vi gå nånstans tillsammans ute heller för det blir för smärtsamt. Men pärlsortering tillsammans vi köksbordet var en mysig aktivitet, även om vi kanske borde ha varit ute i det helt fantastiska vårvädret...
Nu på kvällen efter middagen har jag jobbat som en tok och än är det långt ifrån färdigt. Richard skulle åka iväg med Vendela en stund i morgon på dagen så då ska jag försöker få undan det mesta av rättningshögen. Men sen är det inte mycket kvar i jobbväg den här terminen. De flesta inlämningsuppgifter är avklarade och nu väntar bara slutspurt!
Delar med mig att mitt senaste samtal med Vendela när jag var på väg hem från jobbet:
V: Hej det är Vendela!
J: Hej Vendela, det är mamma.
V: Vems mamma?
J: Din mamma så klart.
V: Jaha
V (långt ifrån luren): Pappa, det var bara mamma.
Och så la hon på.
Jag tror jag lägger ner det här med att försöka ringa hem på vägen från jobbet...
Dagens Vendela
Vendela säger så fasligt mycket skoj så jag tänkte försöka dela med mig lite bättre. Idag ringde jag till Richard när jag var på väg hem från jobbet och Vendela svarade:
-Hej, det är Vendela
-Hej Vendela, det är mamma.
-Vems mamma?
-Din mamma såklart!
-Men vad heter du då?
...
Det lustiga är att hon håller masken så bra och kör på med sina knasfrågor. Hon visste ju vem det var som ringde med hon bara fånar sig. Fast det är ganska gulligt :)
Vab
Första halvan av den här dagen var ett riktigt fiasko. Först var jag upp hur många gånger som helst med Vendela i natt och till sist var jag så pigg att jag omöjligt kunde somna. Då kom paniktankar över mitt senaste påhitt; att sitta i styrelsen på Vendelas förskola. Jag tänkte att det var en bra idé att göra det nu när jag ändå ska vara föräldraledig, men i natt smög sig ångesten över mig när jag insåg att det kommer att stjäla en massa tid från min mammaledighet. Från början tänkte jag mig att det skulle jämna ut sig lite eftersom jag trodde att styrelseuppdraget skulle innebära att vi slapp städning på Äppelbo, men så visade det sig att det inte var. Nästan alla andra poster i styrelsen slipper städning (eller jour om man väljer det), men inte min post! Lite surt känns det, för hittills har jag lagt ner mer tid på mitt uppdrag än en hel veckas städning tar och då blev jag ändå vald till posten i torsdags. Och bördan lär inte lätta nu när nya familjer ska raggas in... Men, men. Det är ju lite roligt också :-)
När Vendela sen vaknade innan klockan sex i morse så kändes det som ett skämt. I tjugo minuter fick jag ligga kvar i sängen medan hon låg och filosoferade, men sen var det bara att förflytta sig till soffan och halvslumra vidare där.
Jag tror alltid att en dag hemma med henne ska innebära en massa tid att plocka, städa, kanske plugga och ha en massa mysigt. Men det där monsterungen verkar inte tänka riktigt lika. Innan klockan ens var tio såg huset som ett smärre bombnedslag. Hon var på sitt värsta humör och jag vet inte hur många gånger hon skrikit och grinat innan vi ens fått i oss frukost. Som hon för övrigt inte skulle ha heller. Hon skulle inte göra något av det jag önskade.
Efter lunch blev det lite bättre, då låg hon i soffan och tittade på film en stund och sen kom vi hyfsat överens resten av eftermiddagen. Eller tills det blev dags för middag i alla fall och hon sa att hon ville ha en ny mamma och pappa för att hennes var så dumma. Då var jag beredd på att låta mig bli utbytt!
Nu på kvällen gick hon dock tillbaka till pluspoäng när hon själv ville gå och lägga sig, ordnade alla sina kvällsbestyr utan ett pip och sen somnade innan jag ens hunnit läsa halva sagan.
Dagen idag dag har åtminstone fått mig att inse att en arbetsdag är så väldigt mycket lugnare och mer vilsam än en vab-dag med en treåring. Det ska jag minnas nästa gång jag svär över allt jobb som hänger över mig!
Nu ska jag ge mig på lite mer plugg innan jag ger upp för idag. I morgon är det muntliga nationella prov för mina ettor så Richard får vara hemma med sjuklingen.
59 dagar kvar
Tiden verkligen rusar förbi! Första arbetsveckan efter jobbet gick fortare än fortast och den här helgen hann jag knappt märka av!
Veckan har väl inte haft så mycket roligt att bjuda på. Jag har jobbat eller pluggat mest hela tiden och det har lönat sig! Redan igår var jag färdig med dagens uppgift så idag har jag inte pluggat alls utan bara ägnat mig åt andra saker!
Morgonen började halv sju (klart att Vendela sov till åtta igår när det var Richards morgon) med tv-slöande i soffan. Efter frukost blev det en sväng till lekparken för lite vårsol och sen lekte Vendela ute här hemma en stund innan det var dags för lunch. Hon började hosta på eftermiddagen och när jag tempade henne så hade hon såklart feber. Inte mycket, men tillräckligt för att inte räknas som frisk. Imorrn löser vi dagen med att jag jobbar som vanligt, Richard åker lite senare och Emma är snäll och ställer upp som barnvakt. Förhoppningsvis blir sjukdomen kortvarig så resten av veckan kan flyta på som vanligt.
I fredags följde Vendela med mig till jobbet och sen åkte vi ut till Nacka för att köpa en begagnad liggdel till barnvagnen. Den var suuuperfin med lite annorlunda mönster. Både Vendela och Tuborg har provlegat den och den verkar klart godkänd. Efter turen till Nacka åkte vi vidare till Södertälje för att hälsa på Jennie och hennes tvåveckor gamla lillprins Alwin. Lite kalla fötter fick jag allt av att hålla en så liten bebis igen. Vad har vi gett oss in på egentligen?! När det är första barnet man väntar så är allt så ovisst på nåt sätt och man längtar på ett annat sätt. Nu har vi ju redan ett barn som är nummer ett, hur ska det finnas tid för ett till?
Mycket roligare saker än så har nog inte hänt den här senaste veckan. Nu laddar jag för slutspurt och de sista inlämningsuppgifterna så jag kan ägna mig åt bara graviditet och jobb de sista veckorna innan förlossningen. Bara 59 dagar kvar till bf. Om den kommer som Vendela så är det bara 40 dagar kvar...
Lillasyster
Skrivet i lördags, men mobilappen verkar funka så där...
I torsdags kom min bror hit för att vara barnvakt till Vendela medan jag och Richard åkte till Kista för ett ultraljud. Det var inget medicinsk ultraljud, utan vi betalade det själva för att få reda på könet och för att se att bebisen mådde som den skulle.
Jag har egentligen alltid varit emot att ta reda på könet i förväg, men med erfarenheten av min första tid med Vendela så känner jag att jag verkligen vill förbereda mig så mycket som möjligt mentalt på vad som komma skall. Det är få saker man kan veta inför förlossningen, men könet är det möjligt att ta reda på och därför gjorde vi det. Nu vet vi att en lillasyster bor där inne och på nåt sätt blev ultraljudet för mig att faktiskt börja känna något för livet i magen och att börja längta på riktigt. Sen hade det inte spelar någon roll vilken sort det var därinne, utan jag ville bara veta och nu gör jag det :)
Direkt efter ultraljudet gick vi in på Kappahl och handlade lite bebiskläder. Det var fasligt vad små de var! Jag trodde på allvar att byxorna vi köpte var nån kortare sommarvariant, men så var inte fallet. På nåt sätt känns det overkligare med något så litet den här gången, men det är nog för att vi har en så stor att jämföra med. De kläder vi köpte till Vendela såg gigantiska ut när vi la den bredvid bebiskläderna!
Igår ägnades dagen först åt pluggande. Sen städade jag och Vendela insidan på min bil och efter dusch och ombyte åkte vi hem till Cissi och Edwin. Vi hade lite mammaträff där innan alla mammor gick ut och åt på Vina deli. Eftersom Cissi var ensam hemma med Edwin så fick Vendela följa med som lekkamrat. Sen vet jag inte om de mest lekte eller bråkade tillsammans...
Middagen var trevlig och maten smakade helt okej. Jag hade kanske förväntat mig en lite gräddigare skaldjursgryta än den tomatbas den var gjord på, men det var godkänt. Servicen däremot var väl kanske inte den bästa...
Idag har jag nästan känt mig bakfull. Kanske beror det på att jag fick en rätt smärtsam natt efter för mycket stillasittande på restaurangen. Jag har iallafall haft ett ovanligt tungt huvud med en halvjobbig huvudvärk. Trots det har jag pluggat som en tok. Fast jag läser och läser och läser så känns det som att antalet sidor aldrig minskar! Men nu har jag iallafall deltagit i alla webdiskussioner för den här gången så jag hoppas iaf att jag ska bli godkänd på den biten.
Vendela har bjudit på en hel del skratt idag. Först sa jag åt henne att hon fick plocka ut åtta godisar ur den stora godisskålen och lägga i en mindre skål. Och det gjorde hon utan problem, men när hon var klar ställde hon den lilla skålen på bordet och tog med sig den stora till soffan och hennes film...
Nästa skratt kom när jag frågade om hon kunde stänga av filmen själv när det var dags för sängen. Det kunde hon såklart och tog fjärrkontrollen och tryckte ner den under kudden bredvid sig. "Men jag vill inte stänga av" var kommentaren...
Tidigare på dan var det dock lite mindre skratt. Richard mekade nån gitarr i källaren och jag satt och pluggade i köket medan Vendela tittade på barnprogram. Sen kom hon inte till mig och sa att hon hade klippt håret. Och mycket riktigt, i soffan och på mattan i vardagsrummet låg det hår i drivor. Både långa testar och lite kortare tussar. Både jag och Richard blev alldeles bestörta och Vendela blev nog rätt ångerfull när hon såg våra reaktioner. Som tur är så har hon väldigt mycket hår och en stor del var uppsatt i tofs på huvudet så det nådde hon inte. Det ser mest ut som att håret har tunnats ut lite, även om det på högersidan sticker ut några korta "stubbar".
Nu ska jag lägga mig för ikväll. Imorrn är det sista lovdagen så då ska jag passa på att rätta allt det där jag skjutit framför mig hela veckan. Sen blir det nog en tur till soptippen också. Och städning på dagis...
Effektiv dag
Nu känns det äntligen som att det är lov på riktigt!
Idag började vi dagen med att städa här hemma. Det blev en storstädning med dammsugning av varenda liten vrå (eller ja, där Richard såg damm i alla fall, man kan inte förvänta sig för mycket av en karl). När det är lite ordning och reda här hemma har jag så mycket lättare att samla tankarna och fokusera på en sak. Annars går jag bara runt och tänker att jag borde ta tag i städningen och det blir liksom aldrig något riktigt lugn i kroppen. Men idag blev det gjort och därför kunde jag plugga effektiv på eftermiddagen medan Vendela och Richard var hos farmor och farfar och lagade ett handtag på Forden.
Till middag blev det tacos. Richard köpte såna där dyra, men mogna, avokados på Ica och jädrans vad goda de var! Jag käkade upp hela guacamolen själv och gissa om jag blev mätt sen?! Men gott var det!
Nu på kvällen har jag ägnat mig åt lite jobbande och pluggande. En kontroll av pluggandet gav mig en rejäl kalldusch då jag insåg att jag innan söndag måste ha läst 100 sidor till! Det är mäktigt många sidor när det handlar om matematikhistoria. Bara att bita ihop och börja läsa! 25 sidor om dan ska jag väl kunna klara av? Det dumma är ju bara att det händer så mycket annat roligt om dagarna också så pluggtiden blir inte så lång...
Men nu blir det sängen och några sidors läsning innan jag somnar.
Påsklov!
Jag har lov, men jag känner mig mer stressad än nånsin förr. Drivor av jobb hänger över mig och pluggandet är ett enda fiasko efter att jag var sjuk i alldeles för många dagar! Problemet är ju att jag inte kan få något gjort, utan dagarna bara flyter iväg och snart är lovet slut! Då är det full fart fram tills bebisen kommer och innan dess ska jag hålla i det nationella provet i svenska för alla ettor (jag har aldrig haft det förut och det är i tre delar!), sen ska alltihop rättas. Alla ettor ska lämna in sina sista uppgift och få slutbetyg. Mina Matte B-elever ska också ha nationella prov och få slutbetyg. Dessutom ska det hållas mentorssamtal, jag ska skriva en uppsats i matte, göra fyra hemtentor till och delta i ytterligare sex diskussioner om olika delar av matematikhistorien. Nånstans däremellan ska det förberedas för ett barn också. Och på nåt sätt bedrivas ett vardagsliv med matlagning, städning osv.
Jaja, var sak har sin tid och jag kanske inte hinner allt. Men det vore jäkligt skönt om jag gjorde det!
Igår var dagens uppdrag att besöka min bror och Johan för en fika. Vi hade tänkt åka till Ikea också, men eftersom båda lamporna på bilen gått sönder så hann vi inte med det innan det blev mörkt. Mycket mer än så blev inte gjort igår och sånt ger mig lite ångest. Jag vill hinna få några saker gjorda en ledig dag åtminstone. Men så tog nattningen av Vendela 2 timmar och 45 minuter också, så rätt mycket egentid försvann där.
Idag fick jag sovmorgon och efter ännu en seg morgon var vi inte färdiga att börja med dagen på riktigt förrän klockan var närmare tolv. Då begav sig Richard och Vendela till farmor och farfar för att laga lamporna på bilen och kika på nya däck till båda bilarna. Jag skulle plugga, men slocknade som en klubbad säl i soffan och sov i nästan två timmar! Helt värdelöst sätt att fördriva viktig tid på. Å andra sidan är jag rätt pigg nu så jag ska strax sätta igång med lite läsning.
Efter middagen var det städning på Äppelbo som gällde. Min snälla mamma var med och hjälpte till och det behövdes verkligen för jag känner mig mindre rörlig än ett kylskåp. Nu efteråt har jag redigt ont så det blev tv-tittande med fötterna upp i vädret en stund efter att jag lagt Vendela.
När jag hämtade henne efter städningen (hon var med morfar och mostrarna) så skulle hon springa till bilen, men snubblade och ramlade såklart på händer och knän i gruset. Först reste hon sig och sa att det gick bra, men sen började hon tokgråta. Efter lite akuttröstande åkte vi hem för att tvätta såren och hon grät hela vägen hem, mest när hon såg blodet i ena handflatan, men hon klagade även över sitt ena knä där byxan fått ett liiiitet, litet hål. Eftersom byxorna såg så hela ut trodde jag inte att det var så farligt, men när vi drog av byxorna hade hon många, långa skrapsår på knäet och blev alldeles förskräckt över hur det såg ut. Men trots allt blod var hon mest ledsen över att byxorna hade gått sönder så nu är hon lovade nya.
Det blev ett stort plåster i handen efter rengöringen, medan knäet, som såg väldigt rent ut, får lufta under natten. Det var en väldigt ynklig liten tjej jag nattade nu på kvällen och jag kunde inte ligga bredvid henne för då skulle det göra ont. Och när Tuborg hoppade upp i sängen bredvid henne så visade hon honom vad som hänt och förklarade att han inte heller kunde ligga bredvid henne. Trots det onda så gick det fort för henne att somna, men hon var väl helt slut efter alla tårar. En enda gång frågade hon efter nappen när hon gjort sig illa, men det var inga problem när jag sa att vi inte har några kvar. Då nöjde hon sig med bara Nasse istället. Det känns verkligen så himla skönt att hon slutat på riktigt nu och jag trodde hon att hon skulle gallskrika efter den direkt när hon ramlade, men hon nämnde den inte förrän hon var hemma.
Nä, plugga lite var det ja...
