Skrutten-Li

Igår begav jag mig till Cissi runt halv sex och hjälpte henne att fixa det sista inför tjejkvällen. Det bjöds på massor av god mat; pajer, piroger, bröd, sallad, dipsåser och grönsaker.

Kvällen var jättelyckad med många skratt och mycket tjejsnack! Jag var hemma nångång efter midnatt och uppskattade verkligen dagens sovmorgon. Den kunde dock ha varit ännu bättre om Vendela inte legat och pillat på mina örhängen eller nypt mig i tuttarna under den tid det egentligen var tänkt att hon skulle titta på film i vår säng. Till sist fick jag nog och beordrade Richard att gå upp med henne och sen sov jag några timmar till.

Richard är iväg på fika hos "svågern" och Vendela sover så jag passar på att göra ingenting. Funderar på nån lunch och att kanske fortsätta röja i mitt arbetsrum. Jag har insett att det är ett rätt stort projekt så det tar nog ett tag...

Sen ska vi iväg till mormor på plastparty. Blir nog cykeln upp så jag kan bränna de där onödiga chipsen jag åt igår kväll.

Igår avslutade jag kvällen med en powerwalk på en timme tillsammans med Cissi och därefter unnade jag mig min Aloe vera-dryck som fredagsmys. Inga chips och inget godis, trots att Richard mumsade!

Idag började vi morgonen kvart över sex med Nalle Puh i vår säng. Vid halv åtta masade vi oss vidare till soffan för en timmes Pippi och sen kunde morgonen börja på riktigt.  

Vid halv tio åkte jag och Vendela iväg till Kalmarsand för att möta upp en mamma ur mammagruppen och hennes två söner. Tanken var att vi skulle mata änderna och grillar korv, men det blåste nåt så in i Norden där, så vi vände och åkte till Ekilla istället. Där var det helt underbart väder med värmande sol och lite lätt blåst.

Vendela och Casper badade med stövlar och galonisar och vi trodde att de skulle bli genomblöta, men de höll sig nästan helt torra, så när som på lite fukt vid stövelkanten. Sen blev det korvgrillning och fika och innan vi åkte hem fick de plaska lite till. Fast den här gången var de tydligen lite kaxigare för nu blev de verkligen blöta! Jag hällde ut vatten ur Vendela stövlar efteråt, men trots det trampade de ändå snällt upp för alla trappor när vi skulle till bilarna igen. Vendela, som alltid brukar vägra gå själv, ville inte bli buren en enda gång under hela utflykten utan gick jätteduktigt.

Nu ska jag passa på att duscha medan Vendela sover och sen ska jag försöka förbereda efterrätten till ikväll då jag ska till Cissi för en mammakväll.

Fanken vad bra livet känns ibland!  

Ojdå, det har visst gått en hel vecka sen jag bloggade senast. Det hör inte till vanligheterna!

Idag hade vi säsongspremiär för cyklarna. Jag har skjutit på den länge för att det har känts så jobbigt att fixa i ordning dem efter vintervila, men Richard smörjde, pumpade och fixade på nån kvart. Så nu fanns det inga ursäkter kvar.

När jag klädde på Vendela skulle hon absolut inte cykla nånstans, utan hon skulle åka bil. Men sen när vi kom ut stod hon och studsade i väntan på att få hoppa upp i barnsitsen. Hon kanske hade glömt hur roligt det är att se mamma flåsa framför henne. Vi cyklade ner till kinakrogen och åt lunchbuffé. För första gången (i hela mitt liv förmodligen) slutade jag äta när jag var mätt, trots att jag inte ens kommit till det godaste - de friterade räkorna. Kanske finns det ändå hopp för mig och mitt förhållande till mat.

Sen blev det en sväng på Ica för att införskaffa middag och fredagsmys - en aloe vera-dryck och lite vindruvor. Jag skulle köpa jordgubbar också, men det glömde jag bort. Vägen hem var inte rolig. Helt otränad i uppförsbacke med Vendela bakpå. Men det gick! Och jag är jäkligt stolt nu efteråt! 

Veckan som har gått har inte varit särskilt händelserik, eller så har jag bara glömt allt som hänt.   

Förra fredagen firade vi en mammas 30-årsdag på Texas longhorn i Sundbyberg. Jag fläskade på stort med både hummer och oxfilé och det var verkligen dödligt gott!

Det kan ha hänt nåt mer roligt förra helgen, men jag verkar ha glömt bort det...

Den här veckan började med vab för Vendela var inte riktigt på topp. På söndagen hade hon 38,0 efter att ha sovit middag så vi bestämde att hon fick vara hemma på måndagen och då var hon ju helt feberfri så på tisdagen var det förskolan som gällde igen.

För min del innebar det migrän på måndagskvällen och sen en alldeles förjävlig variant på tisdagen. Den vill liksom inte ge med sig, hur jag än bar mig åt. Och jag blir så irriterad, för jag är inte det minsta stressad. Jag har aldrig varit så ostressad som jag är just nu så jag fattar ingenting! Dessutom äter jag bra mat, fem gånger om dagen. Funderar på att försöka få en tid hos vårdcentralen för en ordentlig utredning. Jag har ju från början sagt att jag inte tror på att konceptet att medicinera bort smärtan, utan att man måste hitta orsaken. Och nu när jag har ett lite mindre stressat schema kanske jag orkar slåss för det.

Den här veckan har vi städning på dagis så vi var där och städade i måndags och i onsdags och ska dit ikväll. Men idag är det ett lättare pass än i onsdags så det går nog rätt fort.

I onsdags var det ju lön också och då passade jag på att åka till Täby efter städningen och köpa en begagnad crosstrainer! Så nu står åbäket mitt i vardagsrummet och väntar på att jag ska börja flåsa. Dessvärre verkar jag har tappat bort en plastbit som är typ oumbärlig så jag måste försöka hitta någon som säljer reservdelar till just den här modellen. Inget tränande än på ett tag alltså, men jag hinner ju bli riktigt sugen iallafall :)

Nu ska jag ge mig på att städa mitt arbetsrum. Bombnedslag deluxe är ett milt uttryck för hur det ser ut där...

Nu är ju den här veckan snart slut. Trots att den precis har börjat!

Jag har egentligen inget meningsfullt att skriva. Migränen har suttit i lite till och från sen i söndags kväll och den verkar inte riktigt vilja ge med sig. Jag har dubblat dosen blodtryckssänkande så jag får väl se om det ger effekt.
Ikväll var jag ute och åt middag med min förra kollega och det är ungefär vad som har hänt de här dagarna.

Nu ger jag upp för ikväll för jag är gräsligt trött!

Natten till idag blev ju inte så där jätterolig. Vendela var väl vaken mellan 23 och 02 och vi ville gärna gå och lägga oss. Först stördes hon i sömnen av att febern steg och låg och gnällde varannan minut. Sen när hon fick alvedon blev hon hur pigg som helst och skulle absolut upp och leka. Vi försökte få henne att titta på film i vår säng, men det vägrade hon. Till sist gick hon med på att ligga i sin säng och lyssna på en skiva.

Sen vaknade hon ju vid sex imorse, så klart. Tur för mig att det var Richards morgon! jag sov ända till halv elva, men kände mig inte särskilt pigg ändå.

Dagen idag har bara varit lång. Vädret ute är fantastiskt, men vi har inte kunnat gå ut, för Vendela är alldeles för dålig. Hon har mest suttit i min famn och tittat på film. På eftermiddagen somnade vi båda två i vår säng när vi tittade på Aladdin. Men lite har jag fått gjort här hemma ändå. Hela övervåningen är städad och dammsugen och det är ju alltid något.

Sen har jag förberett veckans lektioner och är nu redo för den där förhatliga duschen och sen sängen.

Imorrn blir det en kort jobbdag. Jag är lektionsfri på eftermiddagen så istället för att vabba hela dagen är Vendelas hos mormor och jag gör det jag måste och sen åker jag hem. Det är inte helt dumt med lärarjobb emellanåt. Å andra sidan så måste jag ju fortfarande göra eftermiddagens jobb här hemma senare på kvällen, så jag skjuter ju egentligen bara på arbetstiden.

Nä, tvätta håret var det ja...

Jag hade en jättebra plan för mina sista kurser i matten. Planen var att läsa en svår mattekurs i höst och sen en didaktikkurs och en till svår mattekurs i vår och sen skulle jag vara färdig! Men nu när jag loggade in på min jobbmail så inser jag att ingen har upplyst mig (trots att jag har frågat varenda termin i säkert fyra år) om att jag måste läsa 45 högskolepoäng (hp) på B- och C-nivå för att bli behörig mattelärare. Informationen jag fått är att jag måste ha läst totalt 90 hp  och att jag måste komma upp på C-nivå. That's it. Och så löd min plan. Men min plan innebär bara 37,5 hp på B- och C-nivå, så jag saknar alltså fortfarande 7,5 hp innan min examen blir klar, trots att jag har totalt 90 hp! Bara att planera om helt enkelt och klämma in ytterligare en kurs. Det innebär att jag måste plugga i sommar, vilket jag inte hade tänkt från början. SUUUURT är ordet!

Dessutom är Vendela sjuk IGEN!!! Efter att hon sovit middag har hon gnällt hela tiden och hon kändes varm redan när hon kom upp från sängen. Nu på kvällen hade 38,6 i feber, så nog är hon sjuk. Tur att jag faktiskt råkar ha halvdag på måndag och kan lämna bort henne till moster och mormor på förmiddagen så slipper vi vab den dagen åtminstone. Men jag är trött på sjukdomar nu!

Det är skit när dagen börjar så bra och sen slutar i ett fiasko! Jag tänkte nu på kvällen på hur härligt det är att faktiskt känna sig fri utan en massa måsten. Att det är så mycket lättare att göra spontana saker när man känner att tiden faktiskt räcker till. Men nu har jag ju ett sånt där jävla ok på axlarna igen! Förbaskade pluggande!

Löshoppningen med Bella gick iallafall jättebra. Hon fattade direkt vad hon skulle göra och hoppade jättefint! Eftersom Emma var sjuk var det jag som fick promenera nonstop från ena sidan av ridhuset till den andra. När vi skulle hem var Bella inte riktigt lika glad över att åka transport som hon var på vägen dit så hon bråkade en hel del. Men Emma hade en dålig dag och Bella hade nog också en dålig dag så vi kompromissade och lät henne gå in genom att locka henne med hink. Det är inte den optimala lösningen, men ibland känns det som att kortsiktiga lösningar är bättre än att alla ska bli osams och motarbeta varandra.

Nu ska jag hänga tvätt och sen måste jag nog börja jobba lite. Jag har en hel del som måste göras till nästa vecka. En tung vecka kvar på jobbet, sen är det bara gräddfil hela vägen fram till sommaren!

I tisdags var som sagt Vendela på dagis igen, efter alldeles för lång tid hemma. Jag passade på att starta nya projekt här hemma, bland annat att sätta upp en ny hylla i vardagsrummet och sortera alla filmer i alfabetisk ordning. Några maskiner tvätt blev det också samt lite allmänt röjande lite varstans. Vendelas rum fick sig ordentlig omgång, men det ser man ju inte mycket av tio minuter efter att hon kommit hem...

I onsdags förberedde vi för kvällens kryssning till Riga. Jag tyckte att jag hade gott om tid, men det har jag tydligen aldrig! Så jag stressade till mig en migrän och hann ändå inte tömma diskmaskinen och röja diskbänken, vilket känns lite extra olustigt när jag vet att Richards föräldrar kommer att titta in för att ge Tuborg mat. Men, men, nu blev det så.

Vid halv tre tog vi bilen ner till busstationen där vi blev hämtade av Silja lines buss. Vendela var mycket förväntansfull när det gällde bussresan och skötte sig lika bra som vanligt. Mot slutet tröttnade hon nog lite på att sitta fastspänd, men man kan ju inte begära alltför mycket av en tvååring. Och hon satt ju fast hela resan, även om hon protesterade lite mot slutet.

Båten var kanske inte den lyxigaste, men allt var fräscht och helt. Och inte luktade det urin heller, vilket det ofta gör på fyllebåtar. Det var väldigt lite folk på både dit- och hemresan, men det gjorde inget. Det innebar lite folk i buffén och lite barn i lekrummet. Smörgårsbordet var väl kanske inte det bredaste, men det lilla som fanns var helt okej. Jag förstår dock inte varför de envisas med att ta betalt för all dryck (utom mjölk tydligen) i bufféerna på båtarna till Tallinn och Riga när det ingår dricka i bufféerna till Åbo och Helsingfors? Priset på maten är ju ändå detsamma?

Vendelas favorit när det gällde maten var utan tvekan sushin. Hon åt åtta bitar på vägen dit och nio bitar på vägen hem. Självklart doppade i soja, som det ska vara! Sen fick hon i sig lite korv, lite nachochips och lite, lite glass till efterrätt så klart. Hon var jätteduktig och satt själv vid bordet när jag och Richard hämtade mer mat och hon gick själv till rithörnan när hon ätit färdigt.

Efter maten lekte vi i lekrummet i flera timmar. Vendela plockade bollar som de stora barnen kastade ut ur bollhavet och när det var lite mindre barn som härjade vågade hon också åka rutschkanan, både fram och baklänges. Fast roligaste tyckte hon nog att trappan upp till rutschkanan var. Hon gick upp och ner hur många gånger som helst. Till sist bara med ett steg på varje trappsteg. Förut har hon ju alltid ställt båda fötterna på samma steg innan hon gått vidare, men nu klev hon bara på.

När jag och Richard tröttnat på lekrummet fortsatte vi till nattklubben där vi tittade på nån show och drack en varsin drink. Vendela fick självklart en alkoholfri variant med en självlysande pinne och hon drack alltihop i ett svep. Hon hade dock inte lika mycket tålamod med showen som vi hade med hennes lekande i lekrummet, så vi fick kapitulera rätt tidigt och krypa i säng istället. Inte för att det gjorde något, både jag och Richard somnade innan Vendela.

På torsdagen vaknade vi 8.20 svensk tid, vilket motsvarade 9.20 lettisk tid! Man får verkligen vara tacksam över de extra timmarna sömn! Dagen började med frukostbuffé (ännu snålare än middagsbuffén) och sen begav vi oss ut i Riga till fots! Det var en väldigt vacker stad, delad av en djup vik. Det fanns stora anlagda parker med fina lekplatser där det lekte massor med barn. Det kändes som en väldigt ren stad och trots att man såg en hel del människor röka så så jag inte en enda fimp på marken. Dessutom hade vi ett helt fantastiskt väder med strålande sol och så varmt att vi inte kunde ha våra vårjackor på oss.

Lunchen intog vi på ett litet mysigt café och sen återvände vi till båten. Tanken var väl att vi skulle ha vilat en stund när vi kom tillbaka till hytten, men Vendela somnade redan i vagnen och hade såklart sovit klart när vi anlände till hytten. Så det var bara att köra igång igen. Middag, lekrum och kvällsshow med en varsin drink.

Imorse ställde jag klockan för att vi inte skulle råka sova för länge. Vendela verkade man inte riktigt kunna lita på. Och det kunde man tydligen inte på mitt mobilalarm heller! Jag ställde det på 8.00 och gissa om jag blev förbannad när den sen ringde kl 7.00?! Om det hade varit så att mobilen trott att vi gick på lettisk tid hade det varit en sak, men klockan på mobilen visade 7.00 och alarmtiden visade 8.00 och ändå tjöt den! Lagom irriterande! Vendela sov dock igenom pipandet, men jag sov inte mycket mer efter det.

Efter frukost och packning var det dags att ta bussen tillbaka hem. Vendela somnade innan vi ens kommit utanför tullarna och sov hela vägen hem.

På eftermiddagen promenerade vi med Linda och Cissi till centrum och sen tillbaka till Cissi för lite fika och lek. Det är som ett helt dagis när fyra mammor och sex ungar träffas, men det är rätt härligt ändå. Även om jag återigen kan konstatera att jag aldrig skulle kunna jobba på dagis!

Till middag blev det hämtmat. Eftersom jag blev väldigt besviken på båtens sushi så ville jag ha en ordentlig omgång till middag istället. Och eftersom jag visste att Vendela skulle knycka några av mig drog jag till ordentligt och beställde 12 bitar. Sju fick jag själv, resten åt Vendela upp och hon hade nog knyckt en till om jag inte ätit de sista tillräckligt fort. Det var då maken till att vara galen i sushi!

Nu ska jag krypa i säng. Imorrn blir det en tur till ridhus med Bella där jag ska få äran att löshoppa henne och sen blir det kanske en loppis också. Lite jobb borde jag nog hinna med också, men det är ju inte riktigt lika roligt...

Plötsligt känns mitt liv så där härligt enkelt. Kanske är vädret med och bidrar till känslan, men sen är det lite mindre att göra på jobbet också. Och jag har inga jättestora ok som ligger och tynger längre, utan jag har klarat av det mesta. Då finns det liksom tid att känna sig rätt nöjd med livet!

På onsdag åker vi dessutom till Riga på kryssning. Jag ser framemot det jättemycket! Jag tycker verkligen om att åka bort med Vendela. Att få förbereda henne på att åka buss och båt och se förväntningarna hos henne. Allting blir liksom dubbelt så roligt när man har barn, man lever verkligen genom dem! Dessutom ser jag framemot middagsbufféerna. Och till Stina som undrade om påskgodiset så var det jättemycket godis! Det hade tagit Vendela veckor att äta upp allt så vi gjorde bara en god gärning. Inte ska hon behöva äta gammalt godis! ;-) Dessutom åt jag inte så mycket, det faller mig liksom inte i smaken längre av någon anledning. Jag uppskattar mer ett glas vatten med några apelsinskivor i, hur märkligt det än låter!

Idag fick jag sovmorgon. Jag lyckades verkligen pricka in rätt dag, för Vendela vaknade tidigare än tidigast imorse. 5.55 stod klockan på. Det är liiiite för tidigt. För henne också för hon var grinig hela förmiddagen och sov middag redan vid 12-tiden.

Själv åkte jag iväg till stallet på dagen för att följa med Emma och Bella till ridhuset. Allting gick hur bra som helst! Emma lastade Bella utan några problem alls, hon var inga problem att köra och väl framme var hon lite uppspelt av det nya, men hon var ändå lugn. Vid sadlingen trodde jag nog inte att vi skulle lyckas för hon började spinna runt, men sen fick Emma stopp på henne och sadlade henne. Efter lite nosande i ridhuset satt hon sen upp utan några problem alls. Till en början var nog både häst och ryttare lika nervösa, men efter ett tag gick det jättebra. Det är så skönt att se att de verkar ha hittat varandra, för de är himla fina ihop!

Vi var iväg en sväng till Willys och handlade på kvällskvisten och Vendela skulle absolut sitta i vagnen bland alla varor. Inte helt smidigt alla gånger för hon har ju lite svårt att inte pilla på allting. Vi köpte gatukritor till henne som jag tänkte att jag skulle demonstrera imorrn när hon vaknar.

Dagens Vendela:
V: Mamma, vet du vad?
J: Nej, vadå?
V: Vet du vad, mamma?
J: Nej, vad är det jag ska veta?
V: Mamma, vet du vad? 

Så håller vi på tills hon till sist mumlar nånting helt obegripligt. Hon vill nog inte säga något, utan bara använda frasen "Vet du vad" som hon precis lärt sig. Sötunge!


Avslutar med en bild på en crosstrainer så Stina får se vad det är. Man liksom trampar och använder "stavar" på samma gång. Helkroppsträning helt enkelt.

Jag tror att det börjar gå åt rätt håll här hemma. Jag var feberfri hela natten, även om jag svettades en del ändå. Märkligt, för jag hade verkligen inte feber när jag somnade..

Idag började jag och Vendela dagen med en promenad med min barndomskamrat Moa och hennes hund Vissla till Kvarnkojan. Det var kanske lite mer än jag orkade med egentligen, men lite svett har väl ingen dött av. Dock blev hostan värre på eftermiddagen, men nu har den lugnat ner sig igen.

Vi gick genom skogen och fikade lite bullar och varm oboy när vi kom fram. Vendela var rätt ordentligt klädd, men hon klagade på att hon frös hela tiden när vi fikade. Hon var iskall om fingrarna trots tjocka vantar och både armarna och ansiktet var jättekallt. Så jag bäddade in henne i en filt när vi gick hem och då somnade hon. Så hon är väl inte helt på topp hon heller. När vi kom hem fick hon sova kvar i vagnen i solen och med filtar både på och under sig. Trots det blev hon iskall om fötterna i sina fodrade stövlar, så det var ju inte helt lyckat.

När vi gick iväg på dagens andra promenad, till faster Therese för en andra påskmiddag, var det vinteroverallen som gällde och vinterkängorna och då verkade hon mindre kall. Middagen var både god och trevlig och Vendela fick två medelstora påskägg fyllda med godis. Det behövde hon kanske inte. Men det hör väl påsken till att barn får påskägg. Och jag och Richard åt upp henne godis så det var väl inte så tokigt iallafall.

På vägen hem från middagen stannade vi i en lekpark för att gunga och åka rutchkana. Vi har lekt i den lekparken massor av gånger, men idag var första gången som Vendela åkte i rutchkanan. När hon gungade lekte vi att hon träffade mig med foten och gud var hon skrattade! Det var länge sen jag hörde ett sånt härligt skratt från henne.

Nu under kvällen fick jag ett ryck och började rensa i förrådet i källaren. Det gick rätt bra till en början, även om Richard absolut skulle spara varenda kartong jag frågade om. Men sen dök jag på en kartong som jag inte sett sen vi flyttade. I den fanns en massa gamla trumpetböcker, lite gamla skolböcker och andra arbeten. Jag läste igenom min loggbok från mitt projektarbete och vilken galet pinsam läsning! Ibland när jag läser min elevers arbeten får jag för mig att jag var en mycket mognare elev när jag gick i gymnasiet, men efter dagens läsning kan jag konstatera att så inte var fallet! Jag skämdes verkligen från första till sista sidan och jag förstår att mitt projektarbete inte slutade med ett MVG.

Nu ska jag installera en sänglampa jag hittade i rensandet så jag kan läsa vid sängen igen. Imorrn blir det ett nytt försök till ridhuset med Bella. Emma lastar henne jättebra så det ska nog inte vara några problem alls.

Klockan är snart 22 och jag har ännu inte fått feber. Kanske är det över nu? Natten till idag var grymt jobbigt med ordentligt hög feber som jag svettades ut vid fem-tiden. Så himla skumt! I morse hade jag återigen inte en antydan till feber.

Vendela hade också en tuff natt. Hon vaknade vid två och grät sen i snitt var femte minut i över en timme. Hon nästan sov när vi var upp till henne och hon var verkligen jätteledsen. Hon la sig ner nästan utan motstånd varje gång, men fortsatte ändå vara ledsen. Sen när över en timme gått och vi varit uppe hos henne över tio gånger kom vi på att hon kanske skulle få en alvedon. Efter den pep hon inte en sekund till och sov fram till åtta på morgonen. Jag gissar att hon kände tryck i öronen på grund av förkylningen för några av gångerna vi var in till henne höll hon sig för örat. Men jag förstår inte varför det alltid ska ta oss så lång tid att komma på att vi ska ge henne Alvedon. Hon brukar ju inte vakna och vara ledsen på det sättet på natten och de gånger hon gör det brukar det vara något som är fel och då brukar Alvedon hjälpa, oavsett var det gör ont. Men kanske kommer vi ihåg det till nästa gång...

På förmiddagen åkte jag och Vendela till centrum för köpa lite mediciner, påskägg till Vendela och lite mat på Ica. Vendela valde ett litet Hello kitty-ägg av Kinderägg-typ på godisaffären. Trots att det fanns så mycket att välja på så var det inga problem att välja ägg. Jag tror att hon har blivit lite Hello Kitty-indoktrinerad på förskolan för hon gillar verkligen sina Hello kitty-kläder och när vi skulle välja plåster på Ica så valde hon självklart Hello Kitty trots att jag insisterade på Bamse. Men det var ju hennes val...

Efter att hon sovit middag (i tre timmar?!) begav vi oss hem till mina föräldrar för en påskmiddag. Det blev en väldigt trevlig kväll med mycket god mat. Fast min aptit är inte riktigt tillbaka än så jag körde på en lite mindre portion. Vilket förvissa kändes rätt bra, man måste ju inte alltid rulla från middagsbordet.

Vendela blev supertrött innan klockan ens var sju så vi åkte hem och la henne i säng. Efter 20 minuter i sängen ropade hon och var hur pigg som helst. Förmodligen hann hon somna en stund, men blev sen bajsnödig och då hann hon ju bli pigg av den lilla sömn hon fick. Så hon tittade på Let's dance med mig och Richard en stund och hela familjen hade lite fredagsmys med en varsin stor kopp te och några jordgubbar. Det är verkligen en bedrift med tanke på hur mycket godis vi brukar äta och att det dessutom är påsk!

Nu ska jag sluta hosta och snora så kör jag igång med träningen igen. Emma hade införskaffat en crosstrainer och jag blev riktigt sugen på en sån jag med! Har kikat på en sån förut, men aldrig riktigt kommit mig för att köpa en. Men nu när jag provade Emmas så blev jag väldigt sugen på en egen! Får se hur långt nästa lön räcker. (Förmodligen inte ens till räkningarna med tanke på hur mycket sjuk jag varit...)

Vänliga John Blund kom aldrig riktigt och besökte mig i natt. Vid halv fem var jag tillbaka i sängen och då låg jag och vred och vände på mig eftersom febern sjönk och jag svettades som en gris. När jag var uppe i natt bestämde jag mig för att inte jobba idag, men när jag vaknade kvart i sju av Vendela och kände mig pigg så tempade jag mig och konstaterade att jag inte hade någon feber, så nog kunde jag utstå en lektion på morgonen. En dusch och en frukost senare vad jag på jobbet. Och svettades som en gris hela lektionen! Men jag kände mig ändå nöjd, för det är bra ruttet att få en hel karensdag på grund av en sketen lektion! Och jag vill ju gärna ha en sjuk-/vab-avdragsfri månad och då kan jag ju inte börja med en karens.

Dagen idag har jag spenderat i sängen. Efter min dryga 1,5 timmes "sömn" i natt trodde jag att jag skulle sova som en stock, men icke. Jag har inte ens kännt mig lite sömning. Hur konstigt är inte det? Men jag vilade iallafall medan jag tittade på typ tio avsnitt av Brothers and sisters. Snart måste jag investera i en ny säsong!

Vendela har varit hos farmor och farfar under dagen. Hon behövde nog komma utanför huset lite och jag behövde få ligga och vila utan att hon kommer och ska leka koja, kittlas, visa något eller bara gosa.

Ingen aptit har jag heller. Mackan jag försökte äta imorse kunde jag inte få ner och sen har det inte blivit mycket annan mat under dagen. Men det är väl precis som Vendela hade det. Hon åt ju inte heller nånting mer än nån tugga av nånting här och nånting där.

Nu på kvällen kom den där förbaskade febern tillbaka igen! Jag har verkligen vilat hela dagen och inte förtjänat att få tillbaka den! Heller tre hela dagar med feber än en massa småtjafs på kvällar och nätter.

Men det är väl klart att jag blev sjuk!!! Febern kom redan på jobbet, men jag jobbade hela dagen. Sen var det hem och ner i sängen som gällde.

Det är så in i döden onödigt att vara sjuk! Jag har ont i huvudet, jag fryser och jag är alldeles matt. Men jag är inte trött! Så här sitter jag, klockan halv tre på natten och väntar på John Blund.

I morse ställde jag mig på vågen efter en vecka i Biggestloserklubben. -5 kg på en vecka är inte fy skam! Synd bara att jag känner mig så jävla ynklig just nu att jag äter godiset som Richard köpt till mig som sjukgodis. Varför var han ens tvungen att köpa det? Man kan unna sig andra saker när man tycker synd om sig själv. Lite god kall frukt, en bra tidning eller en film. Men nu står godiset här och jag kommer att äta upp det. Sen kommer jag att må dåligt över att jag inte motionerat utan istället ätit godis. Men det får jag ta tag i då. Nu är det synd om mig!

En vanlig konversation med Vendela:
-Är du törstig?
-Eeeeeeeeh, eeeeeeeeeh, eeeeeeeeeeh, eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeh.
-Vill du ha lite dricka?
-Eeeeeeeh, eeeeeeeeeeh, eeeeeeeeeeh, eeeeeeeeeeeeeeeeeeh.
-Vill du ha saft?
-Eeeeeeh, eeeeeeeh, eeeeeeeeeeeeeh, ja, tack!

Hon har inga problem att svara direkt egentligen, men det är som att hon har fått för sig att man måste fundera väldigt länge innan. Och ibland säger hon "Eeeeeeeeeh" för att hon tänker på något annat och inte kan svara på frågan för tillfället. Knasiga unge!

Jag loggade in på min studentsida på Mittuniversitetet för att kolla lite på en kurs jag ska tenta av i augusti. Och döm av min förvåning när jag upptäckte att jag fått in slutbetyg på kursen som innehöll examensarbetet! Jag gick kursen hösten 2008, men skrev ju examensarbetet i höstas. Sen hade jag en rest kvar som jag lämnade in runt jul, men saknade fortfarande ett omdöme från praktiken jag gjorde då 2008. Jag hade mailat handledaren utan att få något svar och min praktikansvarige på universitetet hade också gjort fruktlösa försök att kontakta handledaren, så jag räknade med att få göra om praktiken. Men icke! Nu är ju betyget i den kursen klart!

Det innebär att jag endast har en enda tenta som släpar som rest från när jag pluggade på heltid. Sen har jag den där tentan i augusti också, men den kursen har jag aldrig ens börjat läsa så den räknas inte. Dessutom kanske jag läser den i höst på ordinarie tid istället för det verkar inte finnas några andra vettiga kurser för mig att läsa då.

Helgen blev ju inte så där jättelyckad. Vendela hade skyhög feber under både lördagen och söndagen och hon var riktigt dåsig. Låg mest i soffan och sa att hon frös. Hon åt i princip ingenting men bad om lite vatten emellanåt. Idag har hon mått lite bättre och behövde ingen alvedon under natten iallafall. Hon har känts allmänt bättre även om febern fortfarande är hög. Dessvärre har hon hostat så hon spytt två gånger och både gångerna hade Nasse hamnat i skottlinjen så han har fått två åkturer i tvättmaskinen. Aldrig har han väl varit så ren som nu!

Med maten och träningen går det rätt bra, men idag föll jag dit igen. Jag köpte ett paket Tom & Jerry-kex till Vendela och de var ju mycket godare än jag mindes! Och Vendela tyckte inte att de var goda alls så då blev det liksom så att jag offrade mig att äta upp dem. Inte bra! Nu skulle jag vilja tänka att jag lika gärna kan äta upp alla chips när jag ändå håller på, men det är ju så jag ska försöka sluta tänka. Så inget mer onyttigt nu och tillbaka till träningen istället!

Dagens Vendela:
Man får ju sällan vara i fred nånstans när man har småbarn, inte ens när man sitter och krystar på dass. Vendela kommer in och tittar ner i toaletten och säger "Jaha" och trycker på spolknappen när jag fortfarande sitter där. Jag gillar verkligen kommentaren, men hade jag skippat spolningen! ;)