Halvlek!

Tiden verkligen rusar iväg! På ett sätt är det skönt, det innebär att den här helvetesperioden snart är slut, men samtidigt gör det mig skräckslagen - jag har ju knappt börjat på uppsatsen!

Igår åkte jag hem vid lunch och plockade med mig lite sushi till mig och Richard. Sen ägnade jag eftermiddagen åt att plugga innan jag skulle till tandläkaren. Det är alltid lika ångestladdat! Jag vill verkligen inte gå dit, för jag är livrädd för ett fetingstort bakslag. När jag var liten hade jag så grymt många hål varenda gång jag var hos tandläkaren och nu har jag inte haft något på flera, flera år så jag tror alltid att de ska inse att de har gjort fel i flera år och att jag egentligen har hutlöst stora hål och knappt några tänder kvar. Men jag klarade mig den här gången också. Skönt det!

Kvällen ägnade jag åt att jobba och runt tolv gick jag och la mig. Men då kunde jag verkligen inte somna så jag gick upp igen och skrev på min uppsats till klockan tre. Det var som att orden bara flödade, vilket verkligen behövdes. Jag hade inte ett ord skrivet på den sen tidigare och nu har jag ändå fått ihop 2 sidor. Bara ca 30 sidor kvar...

Dagens lektioner började inte förrän efter lunch så jag passade på att ta lite sovmorgon till tio.

Nu på kvällen har jag busat med Skruttfia, nattat henne, förberett morgondagens lektioner samt börjat tillverka en sko till en tårta jag ska göra i helgen. Det blir sista tårtan medan jag skriver examensarbetet, jag hinner faktiskt inte med bakande också.

Nu ska jag namnmärka lite kläder till Vendela och sen kryper jag i säng.

Vilket totalt ointressant inlägg förresten. Jag och mitt navelludd - varsågoda!

Första dagen...

Ny vecka. Sista lätta veckan, i nästa vecka kommer treorna tillbaka från sin praktik och då blir det andra bullar i mitt schema!

Igår gjorde jag säkert något roligt, men jag minns inte vad det var. Kanske ägnade jag större delen av dagen åt att plugga medan Richard och Vendela hade annat för sig. Eller så gjort jag nånting annat, jag minns ärligt talat inte... (Vilket är lite läskigt, för sååå taskigt minne har jag väl inte?)

Idag har jag iallafall jobbat! En enda liten lektion på förmiddagen och sen åkte jag hem och åt köttbullar med makaroner till lunch.

En enorm sten har förresten fallit från min axlar. Jag har ändrat inriktning en aning på mitt examensarbete. Istället för att göra intervjuer ska jag nu göra läroboksanalyser för att se hur de bidrar till muntlig matematik. Det känns så himla skönt att slippa försöka få till intervjuer på dagtid och istället kunna analysera på kvällstid i min egen takt. Nu ska jag bara försöka få tag i böcker och lärarhandledningar också.

Nu ska jag hoppa i säng. Har en liten, lätt huvudvärk, men har varit lite förutseende den här gången och tagit en migräntablett innan jag ens hunnit känna om det är "vanlig" huvudvärk eller migrän. Jag orkar inte med fler migränattacker!

Godnatt!

Tiden rinner iväg

Det här veckan har varit grymt jobbig. Jag har migrän som ligger och puttrar i princip hela tiden. Den bröt ut rejält i tisdags och i onsdags morse ringde jag ner till vårdcentralen för att få en tid. Men det gick inte, de tyckte att jag skulle komma ner på drop in-tid istället. Så jag åkte ner direkt eftersom jag ändå inte hade några lektioner på förmiddagen. Efter 2,5 timmes väntande gav jag upp. Drop in-tiden slutade egentligen halv elva och där satt jag (och många andra) kvar vid kvart i tolv. Inget nummer hade ropats upp på väldigt länge (förmodligen för att drop in-läkarna gått över till sina tidsbokade patienter) så jag bestämde mig för att gå till apoteket och köpa Zomig nasal och sen åka till jobbet.

Migränen var djävulsk! Jag grejade inte att göra annat på jobbet än att säga tack och hej och åka hem igen. Vågade inte ta zomigen förrän jag var hemma eftersom jag inte vet hur jag reagerar på den. Vill inte behöva köra bil om jag inte känner att jag har allt under kontroll.

Väl hemma tog jag den och sen däckade jag och sov i närmare tre timmar. När jag vaknade hade jag ingen huvudvärk, men hade just den där matthets- och bedövningskänslan som jag får av tabletter med sumatriptan. Var skakis rätt länge på kvällen, förmodligen för att jag inte lyckats få i mig någon mat på väldigt länge.

Under torsdagen kom huvudvärken tillbaka igen och då körde jag zomig igen. Det funkade direkt utan värre biverkningar, förmodligen för att anfallet inte hunnit slå med full kraft än. Men det känns ju inte helt okej att spraya in en massa pulver i näsan flera gånger i veckan, särskilt inte eftersom jag känner hur det påverkar mig. Men jag måste klara det här examensarbetet, så jag får se det som en tillfällig misshandling av min kropp i några veckor till. Jag försöker iallafall komma i säng ordentligt om kvällarna och ta några promenader i veckan.

I övrigt har det inte hänt mycket i veckan. Vendela har blivit ett riktigt dagisbarn och har både ätit och sovit på dagis utan några större problem. Men jag fasar verkligen inför den dag jag måste lämna henne. Oj, vad jobbigt det kommer att bli! Jag föredrar att hämta henne, vilket jag gjorde i fredags tillsammans med Richard. Fast då valde hon pappa framför mig, hon tittade inte ens på mig! Kanske är dagis hennes och pappas grej, mamma kan man gosa med hemma.

Idag var jag och Cissi och barnen på loppisrunda. Vi började i centrum på bakluckeloppis och promenerade sen upp till Tränsvägen där det var en hel gata som hade loppis. Vendleas mormor följde också med dit. Sen besökte vi även en ny klädaffär som öppnat på samma gata. Det är en liten affär i en källare, men oj vad mycket fina kläder det fanns (och dyra...)! Vendela fick två klänningar med matchande leggings:

 

Båda hade korta ärmar. Till hästklänningen fick hon ett par bruna leggings och till pingvinklänningen ett par blå. Superfin blev hon! Om någon vill kika i butiken har den en hemsida: www.litenochfin.se

På själva loppisarna köpte jag en Fem myror tröja med matchande kjol och strumpbyxor, en Pippi t-shirt och massor av böcker. Vendela tycke det är så roligt att bläddra i böcker så då kan ju lika gärna ha ett par billiga där det inte gör något om de råkar gå sönder.

Efter klädaffären gick jag och mormor hem till morfar och visade våra fynd. Då fick Vendela mer kläder av mormor. En tunika, en tröja, två par leggings och tre par vantar. I fredags fick hon ett paket med posten från "tant" Stina också som innehöll ett par Pippi-strumpbyxor och världens sötaste Pippi-mössa. Man kan säga att ungen numera inte har några problem alls med kläder. För någon vecka sedan var det lite tomt i hennes garderob, men nu är den så full att saker ramla ur. Men skönt det, då slipper jag tvätta så ofta! ;)

Ikväll skulle vi egentligen på kräftskiva med några ur föräldragruppen, men lilla Skrutt är superförkyld. Hon hostar, snorar, har feber och känns allmänt hängig. Först tänkte vi att vi skulle gå och låta henne ta det lite lugnt, men sen sa Richard att de andra föräldrarna kanske inte uppskattar att vi kommer med en sjuk unge som smittar. Det har han alldeles rätt i. Jag skulle själv inte bli särskilt glad om någon kom med en snorig och febrig unge. Hon hade ju inte fått gå på dagis, så varför skulle vi då gå på kräftskiva med andra barn?

Nu ska jag spela en omgång alfapet med mina systrar över nätet, sen blir det sängen. Imorrn är jag och Vendela ensamma hemma så då kanske vi ger oss ut efter en cache nånstans om hon inte mår alltför dåligt.





Jobbvecka igen

Dålig natt igen, men så hade jag bara morgonmöte och en lektion på hela dagen också.

När jag är dödstrött på morgonen och egentligen inte orkar gå upp så är jag en mästare på att förhandla med mig själv. Jag lovar alltid mig själv att om jag går upp nu, så ser jag till att sova en stund på dagen. Men innerst inne vet jag att det sällan blir så. Antingen hinner jag helt enkelt inte, eller så vill jag inte ödsla bort viktiga timmar på att sova. I vilket fall så funkar det, jag går upp och hoppas under den första trötta delen av eftermiddagen att det snart ska bli eftermiddag så jag kan sova som jag lovat mig själv ;-)

Jag åkte hem direkt efter min lektion och plockade med mig lite sushi på vägen. Vi ville egentligen äta det igår kväll, men kvällen gick så fort så de hann stänga innan det blev middagsdags för oss.

Efter lunchen åkte Richard iväg en stund och jag passade på att förbereda lektioner medan Vendela sov. När hon vaknade slappade vi en stund i soffan och tittade på Pippi Långstrump medan regnet smattrade mot rutan. Ganska mysigt! Och välbehövt. Skönt att rensa tankarna ibland. Och skönt att sitta lite stilla också. Jag har fått rätt ont i foten. Den som funkade så bra att gå på i helgen och nu gör den ont hela tiden...

När Richard kom hem stängde jag in mig på mitt rum och har nu planerat hela terminen för alla mina elever samt förberett alla lektioner för den här veckan. Det innebär att jag har rätt mycket tid över till annat. Detta annat heter dessvärre examensarbete och är inte det minsta roligt!

Nu ska jag koka mig en kopp te och lägga mig och glo på ett avsnitt av Gilmore girls. Sen blir det sussa tidigt för ögonen känns bra grusiga ikväll!

Imorrn ska förresten vår lilla Skrutt vara ensam på dagis i nästan två timmar. Tur att jag inte är där, jag skulle förmodligen gråta ikapp med henne!

Geocaching!

Idag fick jag äntligen en sovmorgon! Jag sov till tio, men har varit lika trött idag som alla andra dagar. Ska försöka boka en tid till vårdcentralen för en ordentlig utredning. Tar både migränen och tröttheten i en smäll.

På dagen hände inte mycket utan först på eftermiddagen efter att Vendela sovit och ätit lunch gav vi oss iväg på dagens uppdrag. Jag behöver komma ut nångång om dagen för att pigga upp mig själv lite och då är det roligt att ha ett mål med utflykten. Tidigare har jag hört talas om geocaching och idag läste jag lite om det på nätet. Det går ut på att man får koordinater till en plats någonstans. Sen knappar man inte koordinaterna på en gps och beger sig mot platsen för att leta efter en låda. I lådan finns en liten loggbok där man skriver sitt namn och datum samt några småprylar. En av prylarna får man ta med sig om man lägger dit en annan sak.

Vi valde en plats på Biskops arnö och använde vår bil-gps till letandet. Det var spännande, roligt och härligt att komma ut i naturen. Vi hittade lådan och Vendela fick välja sak ur den och la en liten gosenalle i utbyte. Jätteroligt! Platsen den låg på var en fantastisk utkiksplats över Mälaren. När vi ändå var på Biskopsarnö passade vi på att fika på deras sommarcafé också och plötsligt blev den här söndagen en riktig utflyktsdag.

Det blir nog fler geocachningar för oss, det var himla roligt (tyckte till och med Richard). Men till nästa gång ska jag försöka ladda ner en gps-app till mobilen istället. Annars funkade ju bil-gps:n också.

Efter utflykten åkte jag och Vendela till mormor och morfar och satt där häckade i över två timmar. Med sig hem fick Vendela fyra par byxor, en tröja, en söt bamseryggsäck, en Pippi-film och två andra filmer. Mormor tycker om att shoppa och Vendela och mamma blir glada över nya kläder! :)

Vendela pratade om Pippi-filmen (som vi bara lånat) hela vägen hem och skulle absolut se en stund innan hon la sig, trots att klockan var långt efter läggdags. Hon satt som förstenad och tittade tillsammans med pappa. Lilla sötunge!

Nu ska jag spela en omgång betapet, duscha och sen lägga mig. Ny arbetsvecka imorrn...

Välbehövd helg

Mina lektioner började i onsdags. Jag har hunnit träffa alla nya ettor och ser framemot den nya mattekursen de ska läsa. Trots att det är himla roligt med lektioner igen så är jag så fasligt trött! Det tar väl en stund att ställa om från ledig med långa sovmornar till fullspäckade dagar med tidiga mornar..

I onsdags började Vendela på dagis! Jag tog rätt lätt på det hela och tänkte att hon skulle klara sig alldeles umärkt. Jag har inte känt att det har varit så där jättetungt att hon ska vara med främmande människor om dagarna. Kanske beror det på att jag ändå har jobbat i ett år och inte riktigt haft den där "hemmamamma-känslan" på väldigt länge. Men sen går det inte alltid som man tänkt sig.

Det första som hände på dagis var att en pojke nöp Vendela i kinden vilket gjorde henne jätteledsen. Verkligen jätte-, jätteledsen. Sen var hon världens mammagris resten av stunden vi var där och innerst inne kände jag nog att jag inte tyckte att hon skulle vara på dagis något mer, för där finns bara dumma barn som gör henne illa. Och hur ska någon kunna förstå hur hon fungerar och vad hon säger när hon pratar? Nu känns det verkligen jobbigt att ha henne på dagis, men samtidigt vet jag att hon kommer att trivas. Det är ändå rätt skönt att det är Richard som har hand om inskolningen. Dels för att Vendela är lite mer självständig när hon är med honom och klänger inte på honom hela tiden och dels för att jag tycker det är jobbigt mentalt. Det blir nog Richard som får lämna henne på mornarna en tid framöver så jag hinner vänja mig. Jag skulle förmodligen gå sönder inuti om hon började gråta när jag går...

I torsdags hände ingenting särskilt. Jag ägnade hela kvällen åt att försöka föra över bokföring från en gammal dator till min vanliga, men det är inte så lätt som man kan tro tydligen! Det hade kunnat ta kanske 5 minuter om jag vetat hur man gjorde från början och om jag inte hade knappat in alla siffror fel en gång. Nu tog det 3-4 timmar istället. Men nu är det iallafall ordnat!

I fredags åkte jag hem direkt efter mina lektioner. Sen åkte jag, Richard och Skrutt till kinarestaurangen och käkade lunchbuffé.

På kvällen blev jag upphämtad av Tiffany för att åka till min bror och Johan där det väntade en spelkväll. Den här gången vann jag inte, men helt dålig var jag nog inte. Jag försökte mig på ett riktigt rövarförsök rätt tidigt under kvällen, men det gick ju åt fanders förstås... Kvällen blev hyffsat kort och jag var hemma vid midnatt.

Idag vaknade Vendela innan klockan sju och då kände jag mig mer död än levande! Jag låg och halvsov i soffan medan hon tittade på film i någon timme. Sen tog vi bilen till centrum för att handla frukostfrallor. Jag hade tänkt gå in på Lindex och köpa lite byxor till byxlösa Skrutt eftersom hon har växt ur i princip alla sina långbrallor. Men på Ica blev det strul med scanningen och jag blev så förbannad att jag inte hade lust att handla något mer alls, inte ens kläder och då är det riktigt illa! Jag åkte på en avstämning - inget konstigt med det och jag är inte den som blir irriterad över kassörer eller kassörskor som gör fel, är långsamma eller behöver fråga en kollega om hjälp. Men idag blev det för mycket. Kassören var en ung kille som för det första inte riktigt förstod vad som stod på skärmen när det blev avstämning. Sen när jag packade upp mina fyra varor (en juice, en påse med tre frallor, en påse med tre sockerkringlor och en kasse) så lyckades han varken få in frallorna eller kringlorna i kassan. Eller först visste han inte vad varken kringlorna eller frallorna hette. Inget problem med det, jag berättar gärna och tänker att han kanske är ny. Men sen fick han inte in plastkassen och stod och mumlade något om att han måste fråga någon. Gör det, tänkte jag, men ingenting hände. Han bara stod där och tittade på några kollegor som satt i andra kassor. Jag väntade, ingenting hände. Jag väntade lite till. Sen ropade han, nästan ohörbart, på en kollega. Ingenting hände. Sen kom faktiskt en annan kassörska och tryckte på någon knapp så att köpet kunde genomföras. Då påpekade jag att plastkassen inte var inslagen. Då sprang han iväg nånstans och kom sen tillbaka och mumlade något om att han måste vänta på kassaledaren. Då undrade jag om han ringt dem, men han mumlade något om att han inte hade någon telefon (trots att det hängde en på väggen bredvid honom). Sen fick jag kvittot i handen och påpekade igen att plastkassen saknades och att jag nu fått en felaktig avstämning, vilket innebär att jag kommer att åka på fler avstämningar inom den närmsta tiden eftersom datorn tror att jag inte kan använda självscanningen på rätt sätt. Då försvann han igen, med mitt kvitto, och kom sen tillbaka och sa att det inte alls var något fel med kassen. Eftersom jag hade en väldigt otålig Vendela med mig som jag redan sprungit efter flera gånger och försökt hålla fast medan jag väntade så gav jag upp och gick därifrån. Jag vet att jag scannade in alla mina varor och jag vet att det ska stå på kvittot att avstämningen var korrekt. Nu stod det att jag scannat in en plastkassa för mycket, vilket inte stämmer eftersom det var kassören som inte slog in den. Man kan minst sagt säga att jag kokade när jag gick därifrån. Jag är verkligen inte den som blir upprörd i såna situationer, men det här var ju extremt! Jag anklagar egentligen inte killen ifråga, utan Ica, som sätter en helt okunnig person på en så viktig plats. Jag stod där och skulle betala mina varor i över tio minuter! Det är hutlöst länge om man köper fyra varor! Han kunde varken hantera kassan eller självscanningen, vilket är helt ofattbart på ett ställe som ica på en lördagmorgon!

När jag kom hem var jag förbannad ovanligt länge, för någon som verkligen gör mig tokig är när man vet att man har rätt, påpekar felet och ändå inte får upprättelse!

Efter frukosten och lite förmiddagsfika sov Vendela middag redan vid elva. Då sov hon i hela två timmar (varför gå upp så tidigt om man ändå är trött på dagen?). Efter att hon fått i sig frukost begav vi oss ner till centrum för att kolla in Håbo festdag lite. Just när vi cyklade ner var det uppehåll och jag kände mig lite fånig i galonjacka och galonbyxor, men oj vad glad jag var åt det en stund senare. Det regnade rätt ordentligt kan man säga! Vendela var helnöjd i sina regnkläder och stövlar - vattenpölarna var ju så roliga att stampa i!

Vi kikade runt en stund, men sen gav vi upp och cyklade hem igen. Varken mina eller Richards regnkläder höll helt tätt. Men det kanske man inte kan förvänta sig av Ullared-kläder heller. Vi var iallafall hyffsat torra och vi frös inte. Vendela däremot var helt torr och det är ju det viktigaste!

På kvällen tog vi en tur till Gyllene Måsen i Enköping. Vendela lekte i deras nya lekrum där de har en hinderbana. Man trycker på en knapp när man börjar så startar tiden. Sen trycker man på en stoppknapp när man sprungit klart. Hon hajade det där direkt och skyndade sig som attan. Jag och Richard var hennes hejaklack när hon kom i mål och hon tyckte det var himla roligt!

Nu funderar jag på att krypa i säng redan nu, klockan kvart över nio på en lördag! Men jag orkar inte mer utan behöver verkligen sova! Kanske blir det något avsnitt av Gilmore girls i sängen innan jag lägger mig. Imorrn blir det kanske något lekland om det är dåligt väder. Sen ska jag försöka plugga lite också...


Aj!

Ibland tror jag att nån däruppe driver med mig! Det har inte regnat många droppar i den här hålan den här sommaren. Senaste regnet var när jag i förra veckan hade för avsikt att ge mig ut och springa. Då hällregnade det!

Idag skulle det regna på eftermiddagen, men inget regn kom. Sen på kvällen såg vädret helt okej ut så jag gav mig ut på min första löprunda efter sommaren. Jag hann inte ens komma ut från gatan innan det började stänka. Sen regnade det i etapper. Jag delade in min löprunda i 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 minuter med 1 minuts promenerande emellan. Vid varje löpsekvens kom regnet! Jag hade inget bra ställe att ha ipoden på så den fick sitta i byxlinningen, vilket inte kändes så bra när jag började svettas, utan då ville jag ha den i handen. Men det var ju omöjligt med regnet som kom precis när jag började springa. När jag saknade av till promenad blev det uppehåll i en minut för att sen börja igen. Som ett skämt!

Det gick ovanligt lätt att springa och det kändes himla skönt! Sista enminutssekvensen drog jag på lite för att få sträcka ut ordentligt och millisekunden innan minuten var slut, dvs ett av de absolut sista löpstegen, gick åt fanders. Jag trampade snett så in i h*elvete och föll som en fura till marken. Först kunde jag inte ens resa mig och när jag väl lyckades ta mig upp så var jag tvungen att sätta mig igen för hela världens snurrade. Eftersom jag inte hade någon ficka hade jag heller ingen mobil med mig. Den första biten gick det ganska bra att halta fram, men sen gjorde det så in i döden ont att jag trodde att jag skulle svimma. Två gånger på hemvägen fick jag stanna och hålla i mig i ett träd för att inte kräkas.

Och vad händer så fort jag kom ut ur skogen? Jo, det hällregnar förstås! 

Vägen hem kändes fruktansvärt lång och en gång tänkte jag att jag skulle lägga mig ner mitt på vägen och bara vänta på att någon kom och räddade mig. Sen stapplade jag hem ändå. Nu har jag spolat foten med kallvatten, legat med den högt och kylt med is samt käkat alvedon. Det gör fortfarande dödligt ont och den är fint svullen. Och jag är mest förbannad! Förbannad över regnet, förbannad över att jag är så satans tung att ett litet snedsteg ger såna oerhörda konsekvenser, förbannad över att jag gav mig ut när det nästan var mörkt så att jag inte riktigt såg vart jag satte fötterna och förbannad över att jag inte hade mobilen med mig! Då hade jag utan tvekan ringt min käre far och bett honom skjutsa hem mig. Eller insatsstyrkan. Eller Greenpeace. Vem som helst!

Innan den här dagen blev en skitdag var det en ganska bra dag. Jag och Vendela gick upp vid åtta och strax därefter kom Cissi och Edwin samt Linda, Isabelle och Sebastian hit på frukost och förmiddagslek. Jag upptäckte att vi inte hade något smör hemma, så det blev en tur till Vivo för att handla. Passade på att köpa färska frallor och lite juice samtidigt så det blev en riktig brakfrukost!

Vendela var så himla söt när jag höll i Sebastian. Hon skulle absolut sitta i mitt knä hon också, och när Sebastian blev ledsen så tog Cissi honom eftersom jag hade en hand upptagen med Vendela. Men då blev Vendela alldeles förtvivlad och gick runt och sa "Nej, nej, nej!" med världens ångest i rösten. När jag tog tillbaka Sebastian blev hon nöjd igen. Hon tyckte allt att vi skulle behålla honom. Söta unge!

När Vendela sov eftermiddagslur tänkte jag att jag skulle plugga. Jag skulle bara vila en liten, liten stund i sängen först. En liten stund blev dock två och en halvtimme! INTE meningen! Och INTE bra! Men, men. Ibland får det väl vara så också.

Nu ska jag spela alfapet och tycka synd om mig själv!

Lördagskväll

Jag är om möjligt ännu tröttare idag än tidigare i veckan.

Gårdagens arbetsdag var relativt lätt. Visserligen hanns det med tre möten innan klockan var tolv, men sen hade vi ingenting mer att göra så då åkte jag hem och promenerade en sväng med Linda och Cissi. Sen följde vi med Cissi och Edwin hem en stund och lekte lite där.

Hemma blev det sushi till middag och sen ägnade jag kvällen åt tårtbakande. Det blev en 15-årstårta med en handväska, en häst och lite smink. Jag hade inte så mycket material att använda, men det blev nog rätt bra ändå.
Vid ett kom jag i säng och i morse bestämde Vendela sig för att vaknade redan 6.30! Jag lyckades iallafall slumra nån timme till medan hon tittade på Emil i vår säng, men sen var det bara att kravla sig upp.

Vi tog en tur till centrum och handlade frukostfrallor. Efter frukosten åkte vi och hämtade moster Emma och sen tillbringade vi dagen tillsammans på Stigsberg där det var hopptävling. Det var ett fantastiskt väder och Vendela var på strålande humör!

Vid tre var vi hemma och då sov Skrutt en stund i sängen. Jag passade på att duscha och göra ett snabbt kort till farmor som fyllde år, vilket firades med smörgåstårta och vanlig tårta nu på kvällen.

Nu har jag spelat en omgång alfapet och funderar på att snart gå och lägga mig. Förutom att jag är sjukligt trött så är jag på riktigt dåligt humör! Jag brukar alltid känna mig glad och ha nära till skratt, men idag är det inte så. Jag skulle inte säga att jag stör mig på något särskilt eller känner mig irriterad, jag är bara nere. Trots att någon säger något kul så skrattar jag inte automatisk. Kanske behöver jag bara sova.

Snart fredag!

Puh! Äntligen ännu en dag till ända! Jag behöver verkligen ha helg nu. Bara en dag och tre möten kvar!

Idag har det verkligen inte hänt något intressant. Möte, planering, lunch och två klasskonferenser. Det var arbetsdagen.

Hemma blev det pasta med sås, lite Emil med Skrutt och nyss blandade jag ihop två tårtfyllningar.

Funderar på att flytta in datorn i mitt rum nu så kan jag plugga där ifred i helgen.

Over and out!

Skansen

Idag kom min kollega Hanna hit vid åtta. Tillsammans promenerade vi ner till pendeltåget för en tripp till Skansen med övriga kollegor. Givetvis funkade inte SL-trafiken som vanligt, så vi blev en halvtimme sena!

Skansenbesöket började med en macka och te på Stora Gungan. Sen fick vi en guidad visning om hur husen och människorna levde i Sverige förr. Därefter gick vi runt lite själv innan det bjöds på lunch på Stora Gungan igen.

Därefter tog vi Djurgårdsfärjan till Slussen för att gå till Gudrun Sjödén där Hanna och min andra kollega Louise ville handla. Själv stod jag mest och frös och kände mig som en dränkt katt efter skyfallet som kom. Paraply är ju en bra uppfinning, synd bara att jag alltid tror att regnjacka är det bästa..

Väl hemma i Bålsta var klockan redan fem och Richard kom och hämtade oss vid tåget.

Jag hade tänkt springa en sväng ikväll, men det har ju regnat som aldrig förr! Lite regn hade väl inte gjort något, men helt dyngsur vill jag helst inte bli.

Nu ska jag ta mig i kragen och hoppa in i duschen så jag kan sova sen! Många möten imorrn igen!

Godnatt!

Två dagar avklarade

Jag känner mig just nu som en zombie. Sitter med tjock fleecetröja och rödmosiga kinder och vill bara lägga mig, men är för trött för att orka fixa inför morgondagen och fixa i ordning mig för natten.

Gårdagen var väldigt lång. Visserligen hade vi de sista timmarna fria från möten, men det är ju en hel del att sätta sig in i i de nya kursplanerna och massor att planera så jag var inte hemma förrän efter fem. Då hade jag dessutom en förjäkla huvudvärk (inte migrän den här gången heller)!

Idag började vi klockan åtta med genomgång av krisplanen på skolan. Sen har det varit möten precis hela dagen. De sista timmarna ägnades dock åt planering och jag var hemma efter halv sex.

Nu ikväll har jag inte gjort ett skit, vilket ger mig lite ångest. Jag har så mycket som måste bli gjort! Och det är sånt som faktiskt inte går att skjuta på, utan som faktiskt måste göras.

Imorrn ska vi till Skansen så då kanske jag kan orka med nånting på kvällen iallafall, inte bara sitta och stirra tomt framför mig.

Gjorde förresten en rejäl tabbe i helgen. Kikade på barnskor på www.barnskospecialisten.se och där hade de rätt rejäl rea på massor av lämpliga promenadskor. Dessvärre missade jag att rean bara gällde till i söndags så när jag skulle beställa skorna igår så kostade de 700 kr istället för de 475 jag hade tänkt lägga! Så nu blir det inga skor på ett tag, vill inte betala hur mycket som helst för ett par som hon ändå bara lär kunna ha i höst. Men jag vill att de ska vara av lite bättre kvalitet och med något goretexliknande material så hon slipper bli dyngsur om fötterna..

Jaja, bara att hålla utkik efter nya erbjudanden!

Nu orkar jag inte hålla ögonen öppna mer! Godnatt!

Sista dagen på ett långt sommarlov

Imorgon är det dags igen. Problemet är att jag plötsligt inte känner mig ett dugg utvilad och redo för jobb. Det känns redan nu som att hösten kommer att bli svinigt tung! Och då har den inte ens börjat! =/

I fredags var vi som sagt på Gröna Lund. Vi åkte dit med mina föräldrar, systrar och vid entrén slöt min bror upp också.

Vi köpte femkampshäften och jag köpte ett åkhäfte med 20 kuponger. Det blev alldeles lagom mycket åkande med de kupongerna tillsammans med de åkbiljetter som fanns i femkampshäftena. Jag, Emma, Patrik och Richard invidge åkandet med en tur i den nya träbergochdalbanan. Jag var inte riktigt beredd på hur fruktansvärt brant den skulle vara emellanåt. Dessutom fanns det varken nackstöd eller nån stång att hålla händerna i, vilket var oerhört otäckt. Jag löste den skräcken med att skrika konstant hela åkturen igenom. Herregud, vad skojigt det var! (Trots nära-döden-upplevelse!)

Vi åkte även den gamla bergochdalbanan, Lustiga huset, Flygande kvasten och Blå tåget. Det sistnämnda renoverades förra sommaren och SHIT vad jag gallskrek mitt under åkturen! Jag trodde verkligen att jag skulle skita på mig och kröp blundandes ihop bredvid Richard.

Femkampen gick väl inte helt lysande för mig. Jag låg väl nånstans i mitten i alla grenar. Jag tror Richard vann alltihop.

Vendela visade upp sin allra bästa sida! Hon vaknade vid nio på morgonen och sov endast en liten stund på eftermiddagen(max 30 min) i vagnen som saknade liggläge. Sen höll hon igång hela dagen. Vi var inte hemma förrän runt tio, elva på kvällen och då fortsatte hon äventyret med en Emil-film i soffan. Väl i sängen tjoade hon lite till innan hon äntligen somnade. Hon åkte en liten bergochdalbana (som var lite läskig, men spännande samtidigt) och veteranbilarna (betydligt mindre läskigt!). Sen fick hon dra lite i snören och sånt. En himla massa nallar fick hon också! Moster Kammi var en jäkel på att skjuta vattenpistol så hon vann 5 förstapris, varav Vendela fick 2 av dem.

I lördags åkte Richard och Vendela iväg med faster Therese på dagen. Jag åkte till Stigsberg med Emma och Kamilla för att köpa fodervärdsavtal och sen ägnade jag resten av dagen att göra ett 50-årskort till Richards bandkamrat Sanna som hade fest på kvällen. Jag hade rätt stora ambitioner när det gällde presenten till en början, men sen slutade det med 4 presentkort á 100 kr på Systemet. Tanken var att varje presentkort ska användas utöver den vanliga "vinbudgeten" så att ett "vanligt" fredagsvin blir ett lite lyxigare vin. Det försökte jag förklara i något diktliknande, men jag vet inte om budskapet nådde fram. Kortet blev iallafall fint!

Festen var jättetrevlig! Fast jag fick en jäkla huvudvärk (inte migrän) som vägrade ge med sig. Dessutom kunde jag inte dricka mer än två glas vin eftersom jag skulle upp tidigt idag. Så lite mindre huvudvärk och lite mer vin hade nog gett en helt galen kväll med ett grymt coverband!

Vi lämnade festen runt midnatt. Innan jag la mig knåpade jag ihop kontrakten för Dandelion och sen kom jag i säng runt 2.

6.30 ringde klockan (på min sista lediga dag!) och då var det bara att kravla sig upp, slänga i sig en macka till frukost och sen åka till stallet för att packa grejer. Vid åtta hämtade jag Emma och sen åkte vi till Uppsala och Dandelion. Den nya fodervärden kom strax efter att vi kom dit och allting gick jättesmidigt! Hästen hämtades, kontraktet skrevs på, saker packades och sen var det dags att få in åbäket i transporten. Precis när vi skulle börja dök en bil upp och vi hade ju ställt oss mitt på vägen så den kunde inte komma förbi. Det gjorde mig lagom stressad, men det gick bra ändå. Han lastade hur bra som helst!

På vägen hem stannade vi på Ica Maxi och gjorde ett riktigt kap! Jag hittade en rutchbana för 175 kronor. Ordinariepris var 499!

När jag kom hem igen damp jag i säng och sov i två timmar. Sen har vi degat hela eftermiddagen. Jag och Vendela försökte gå ut en sväng på eftermiddagen. Hon åkte i den fina rutchbanan en gång, sen promenerade hon iväg och hoppade i vattenpölar. Det var så roligt så hon förstod inte ens att vi borde gå när himlen öppnade sig och vi var genomblöta båda två. Hon hade visserligen galonisar, men ingen regnjacka. Själv hade jag bara shorts och t-shirt - mindre skojigt! 

Nu på kvällen blev det kinamat och massor med onyttigheter. Känner mig jäkligt degig just nu, men det var gott -just när jag åt det! :-)

Jag borde verkligen gå och lägga mig nu så jag orkar upp imorrn. Men jag vill inte, jag vill ha mer sommarlov!!

Förresten träffade vi världens sötaste föl på betet. Hon var pytteliten och hur mjuk som helst i pälsen. Jag vill också ha ett föl!!!


Fullt fräs de sista dagarna

Här ska inte spillas någon tid, här ska de sista semesterdagarna utnyttjas till fullo!

Eller ja, nästan i allafall. I tisdags var jag ute och red en sväng med Emma och Jennie på kvällen. Vet inte om man kan kalla det mysig tur, vi var livrädda för vildsvin och vi red genom inte alltför trevlig skog. Jag red tack och lov sist så spindelnäten och grankvistarna var redan undanröjda för oss ;-)

Under kvällen fick jag lite långsamt huvudvärk och naiv som jag är så tänkte jag att jag skulle sova bort den. Det gick inte den här gången heller (när ska jag lära mig att man inte kan sova bort migränattacker?!). När jag vaknade på morgonen kunde jag knappt ta mig upp ur sängen. Jag låg hela dagen och tog mig upp först på eftermiddagen efter två migräntabletter. Jag borde förstås ha tagit tag i läkarbesöket, men just då orkade jag inte.

På kvällen kom mina systrar hit och spelade spel med mig medan Richard var iväg och repade.

Idag var jag i stallet och red med en mammakompis. Vi skrittade en sväng på ängarna runt stallet och njöt av det härliga vädret. Väl hemma började huvudvärken igen! Den här gången körde jag på tunga artilleriet på en gång och lyckades faktiskt vinna mot skiten med bara en Voltaren och en sumatriptan-tablett.

Tjugo i fem åkte jag in till stan och mötte min bror. Vi gick på Pride-festivalens schlagershow tillsammans och herregud vilket drag! Både jag och Patrik skrålade oss hesa tillsammans med Lotta Engberg, Kikki Danielsson, Siw Malmqvist, Shirley Clamp och SANNA NIELSEN. Det var en av de bästa kvällarna på väldigt, väldigt länge, trots att det bara var jag och min bror (och 14 000 pers till förstås) och vi inte hade särskilt mycket alkohol i kroppen!

Nu blir det sängen för att orka med en sväng på Grönan imorrn!

Godnatt!

Mamma och Vendela-dag

Natten blev inte särskilt lång. Jag kunde verkligen inte somna! Så vid två gav jag upp och gick upp en stund. Vid halv fyra kröp jag tillbaka i sängen, men det dröjde ändå en stund innan jag äntligen somnade. Var lagom seg imorse när Vendela vaknade vid nio. Fick henne iallafall att titta på en omgång av Emil i sängen med mig så jag kunde snusa lite till.

Efter frukost cyklade vi hem till Nina och Samuel för en playdate med dem och Elvira och Love. Vendela fick korv och makaroner till lunch och lekte sen på altanen medan vi mammor pladdrade och killarna sov.

Vid halv två cyklade vi hem och då var det Vendelas tur att sova.

Vid halv fyra begav vi oss mot Grillby för att möta Emma som kom från Enköping. Sen åkte vi till den fina badplatsen för ett dopp. Det var inte riktigt lika mysigt idag, för solen vägrade skina precis den stunden vi badade. Men lite härligt var det ändå!

Efter badandet fikade vi lite kex vid grillplatsen och sen åkte vi till Härjarö för en glass i solen (som behagade komma tillbaka och stråla som aldrig förr).

Jag trodde att Vendela skulle somna som en stock efter den fartfyllda dagen, men hon satt upp med oss och tittade på Lotta på Liseberg och var hur pigg som helst. Det är däremot inte jag, så strax blir det sängen. Imorrn har jag tänkte ägna dagen åt att plugga om Richard och Vendela behagar lämna mig ensam hemma.


Familjeutflykter

Igår började vi dagen med en cykeltur till Ica för att handla frukost som sedan åts vid Skeppsparken. Det är konstigt att det finns en sån fin lekpark, men att ingen leker där? Det var mitt på dagen en lördag och vi var de enda i hela parken? Det kom förbi två barn med sin mamma, men de stannade inte länge alls.

Det var himla mysigt med frukost och fika medan Vendela lekte i de små husen. Det fanns en massa kvarglömde (eller kanske medvetet lämnade) sandleksaker som hon fixade och donade med på golvet och på borden. Det är en fantastisk känsla när man ser att ens barn faktiskt leker själv. Hon samlade sand på sina tallrikar och låtsades dricka ur en mugg. Hon hade inte alls några planer på att gå hem när vi ville det.

På kvällen bjöds vi på middag hos familjen Weidenhag i Skörby. Vendela uppförde sig exemplariskt som vanligt. Hon badade i den lilla poolen, hoppade på grannens studsmatta och satt i soffan och tittade på tecknat med Jossan. Inte ett pip i protest gav hon ifrån sig, trots att vi inte var hemma förrän efter tio.

Idag blev det frukost, lunch och sovstund hemma innan vi åkte iväg till Nibble gård utanför Enköping/Grillby. Där åt vi mellismackor och gick sedan en promenad längs en kulturstig de hade anlagt. Vi fick oss en dos historia samtidigt som vi njöt av vad skogen hade att erbjuda. Vendela tyckte dock inte det var roligt alls utan gnällde hela vägen. Dock fascinerades hon av både hönsen, grisarna och kaninerna som man kunde titta på vid gården. 

Eftersom det var soligt och varmt bestämde vi oss för att åka mot Härjarö för ett dopp. Vi följde skyltar till en badplats rakt ut i skogen, men missade parkeringen och tvingades åka nästan en halvmil i onödan eftersom vägen var enkelriktad (i skogen liksom?!). När vi väl kom till parkeringen visade det sig att det var nästan en kilometer att gå till badplatsen och vägen var inte lämplig för vagn. Men jag vägrade ge upp och bar Vendela hela biten i tron om att en sån krånglig badplats (där åker fler kilometer i skogen, som har en så dålig parkeringsskylt att man missar den och som kräver att man promenerar 800 meter på en stig) borde iallafall kunde erbjuda lite ensamhet så man slipper fläska runt bland folk (jag är ju inte direkt i form för att visa mig i baddräkt). Dessutom fanns det inga andra bilar på parkeringen, så det bådade gott.

Döm av min förvåning när jag ser två ungar springa omkring på stranden! Då låg det ju en jävla båt precis vid strandkanten! Men skam den som ger sig! Vendela började bada direkt och jag bytte om bakom en buske. Sen gick jag och Vendela ut i vattnet och nånstans där började de i båten att hala in ankaret och göra sig färdiga för avfärd. Men jag förstår dem, jag skulle inte heller vilja ligga och glassa i solen bredvid ett fläskberg som badar.

När de väl gett sig av följde Richard med ut i vattnet också. Han (envis som alltid) hade dock inte badbrallor med sig utan fick näcka. Givetvis han han inte ens doppa sig innan en cyklist dök upp från ingenstans. Jag skrattade så jag höll på att dö. Hur kan en så enslig och skuggig strand locka så många människor en söndagkväll efter klockan fem när det dessutom blåser utav bara sjutton? 

Resten av badandet var iallafall fantastiskt (och utan besökare). Vi gick långt ut på en jättefin sandbotten och badade där solen sken. Vendela blev alldeles blå och skakade tänder, men gallskrek ändå i protest när vi gick upp. Sen huttrade hon ända tills vi var i bilen igen, trots att hon fått på sig torra kläder och var inlindad i en fleecefilt. Men hade hon fått välja hade hon badat mer!

Hela vägen hem i bilen var hon vaken, men efter middag och dusch somnade hon utan ett ljud.

Jag och Richard grillade hamburgare till middag och åt banan med smält choklad till efterrätt.

Ska strax lägga mig och sova. Har verkligen vridit på dygnet. Somnade efter två, vaknar vid sex och ligger vaken i en timme innan jag somnar om. Sen när jag vaknar vid halv tio är jag dödstrött. Och varje kväll tänker jag att jag ska ändra på det hela och komma i säng tidigare. Det går så där... ;)

RSS 2.0