Hemma

Vet ni, idag har jag inte gjort nånting vettigt alls och jag har inte ens lite dåligt samvete!

Jag vaknade flera gånger i natt med migränen ständigt dunkande så när klockan ringde i morse så bestämde jag mig för att vara hemma istället för att ha ännu en mördardag på jobbet.

Migränen släppte nångång under sen eftermiddag och nu känner jag mig tusen gånger piggare än jag gjort den senaste tiden! Imorrn blir det jobb igen, sen blir det ännu en helg med full fräs!

För att bloggen inte helt ska falla ner i nåt depp-träsk kan jag berätta lite om vår fantastiska Skrutt. Förutom att hon växer så det knakar så utvecklas hon hela tiden. En del är bara enerverande, medan annat är roligt. Sen finns det saker som är både och. Som idag när hon försökte sätta sig i en liten, liten karusell som hon har till några små dockor. Jag tyckte det såg jätteroligt ut och tänkte att hon trodde att hon faktiskt skulle få plats i den lilla, lilla karusellen. Först efteråt insåg jag att hon tolkade den som en potta, var kissnödig och hade ingen blöja. Bara att torka!

Annat mindre gullig hon gör är att vägra låta bli saker som hon vet att hon inte får röra. Som kattmaten. Eller mitt Rummikub-spel, nattduksborden och diskbänken! Diskbänken får hon visserligen tvätta sig vid efter maten, men hon vill ju helst diska hela tiden. Vi har väl inget emot själva diskandet, men hon envisas ju med att hälla burk efter burk med vatten på golvet. Inte med flit dock, men det hjälper ju inte när vattnet ändå åker emellan en massa olämliga springor.

Helgulliga saker som hon gör är att inte alltid kalla Richard för pappa, utan med jämna mellanrum kallas honom för "Richard". Om han inte svarar på pappa på en gång så går hon direkt över till Richard. Sen är hon himla söt mot Tuborg också. Hon ger honom mat och kommer han inte på en gång så går hon fram till honom och försöker lyfta med honom samtidigt som hon säger "Kom!". Hon är aldrig elak mot honom, men går han på köksbordet så får han minsann höra det från Vendela: "Aj, aj, aj!" 

Hon kan så himla mycket annat också, men det är svårt att komma ihåg allting. Egentligen borde jag skriva ner mer om henne här så att man kommer ihåg. Det är verkligen en kort tid de är så små!  

Nu får det vara färdigsvamlat! Imorrn har jag sovmorgon, men jag tänkte nog kravla mig upp och få lite vettigt gjort. Snart är det Idol-omröstningen. Jag håller på Molly och Linni!

Vilken vecka!

Än är det bara halvtid, men jag har svårt att tänka mig att en vecka kan vara mer hysterisk än denna! Inte nog med att jag har upp över öronen att göra, så har jag dessutom fler lektioner än tidigare veckor OCH eleverna har informerats om ett riktigt tungt beslut.

Skolans hyreskontrakt är uppsagt sedan i somras och från och med nästa sommar flyttar skolan. Troligtvis blir det till Häggvik till lokaler som ABF (som äger vår skola) redan äger. Jag har visserligen bara jobbat på Säbyholm i ett år, men det känns grymt tungt att behöva flytta därifrån. Det är en helt fantastisk miljö med möjligheter i det oändliga. Jag vill försöka se nånting positivt med flytten, men det är inte helt lätt eftersom miljön i Bro är oslagbar!

Och inte nog med att vi ska flytta, min allra närmaste kollega, Hanna, ska sluta på grund av flytten. Det känns ännu sorgligare än själva flytten, för hon är verkligen mitt stöd i allt jag gör och vi tänker så lika. Jag tycker verkligen om mina andra kollegor också, men Hanna är en väldigt vän även utanför jobbet. 

Som om det här deppet inte räckte, jag har dessutom tvingats inse att jag inte hinner plugga två kurser vid sidan om jobbet. Det blir för mycket så nu blir det examensarbetet som får allt fokus tills det är klart. Hur nu det ska gå, det går riktigt, riktigt trögt och jag hittar ingen mer tid att lägga på skiten. Jag har inte kommit i säng förrän efter elva varenda kväll den här veckan och då har jag knappast ägnat mig åt några nöjen, mer än att titta på idol en timme per kväll. 

Migrän har jag också. Det beror förmodligen på mitt galna schema i kombination med att ventilationen i skolan är trasig. Luften är katastrofal och inte går det att öppna fönster, för det är ett sånt liv utanför att man inte ens kan höra vad man tänker. 

Nä, usch och fy! Nu lägger jag mig och hoppas att världen har blivit lite bättre imorrn!  


En lååång lördag

I morse fick jag sovmorgon, men ställde ändå klockan för att komma upp och sätta igång med pluggandet. Strax efter tio hade jag kravlat mig upp, ätit frukost och kunde sätta igång med uppsatsen. Sen dess har jag suttit här framför datorn. I princip konstant! Jag åt ingen lunch och till middag blev det en ugnsbakad pizza som jag också åt här mellan allt skrivande. Så nu har jag pluggat i 14 timmar i ett sträck. Det svider lite skönt i ögonen och jag har MASSOR kvar, men jag känner mig ändå nöjd med det jag har åstadkommit. Min uppsats är för tillfället 25 sidor lång, innehåller ett tiotal tabeller och hyffsat bra formulerad text. Jag skulle egentligen vilja skriva lite till, men jag behöver nog sova lite också. Dessutom ska jag upp med Vendela imorrn och med min vanliga tur går vi väl upp innan halv sju... 

Ja, det var den dagen. Inte särskilt mycket att berätta helt enkelt. Strålande sol har det varit idag iallafall och jag har inte känt av den alls, mer än att den har bländat min skärm så jag tvingats vinkla för persiennen. 

Godnatt!  

Ibland är det bra tungrott

Nu är jag verkligen nere. Det beror inte på pluggandet och allt jag har att göra, utan på helt andra saker. Just nu kan jag inte berätta vad, men gör det i början av nästa vecka.

Idag startade dagen med en intervju med Skolinspektionen, ett rätt bra samtal tyckte jag. Kul att någon lyssnar på hur vi kärnämneslärare har det, även om de använder det vi säger till att kritisera skolan sen... Men då gör iallafall nån nånting.

Efter min enda lektion åkte jag hem och fortsatte med pluggandet. Vendela och Richard höll sig borta så jag kunde få en hel del gjort.

Till middag blev det sushi (Richard fick middagsansvaret och då slutar det ofta så...) samtidigt som vi tittade på Idol. Det är allt lite tråkigt med bara så jätteunga deltagare... De flesta är inte mer än 16 år, vilket känns lite väl ungt!

Nu ska jag krypa i säng. Jag ser dubbelt av trötthet!

Tjoho!

Imorse när jag var på väg till jobbet så ringde en kollega och frågade om jag kunde ta hennes lektionstid på förmiddagen eftersom hon är hemma och vabbar. Det gick ju alldeles utmärkt, för då fick varken jag eller eleverna ett glapp i schemat och jag slutade till lunch istället för att ha sista lektionen efter klockan två.

Även om jag inte på något sätt är ledig, så är det skönt att komma ifrån jobbet lite! Nu ska jag ägna hela eftermiddagen åt att plugga. Sen kanske jag går och hämtar Skrutt från dagis också om jag känner att tiden räcker till.

Tusan vad allt kändes liiite lättare plötsligt! :D


GALET!

Min blogg är förmodligen världens tråkigaste just nu, men så speglar den ju mitt liv för tillfället också... En eloge till er som läser ändå, trots inlägg värda att jämföras med en baksmälla typ.

Idag hade jag skolinspektionen på besök i klassrummet. Jag var nog den av mina närmsta kollegor som var minst nervös, men så fick jag äta upp hela det sura äpplet också. Jag blev korsförhörd om min undervisning inför mina elever! Under själva besöket tänkte jag inte så mycket på det, mer än att jag inte kunde komma med några bra svar eftersom jag blev alldeles ställd av frågorna. Men i efterhand blev jag rasande! Snacka om att undergräva min auktoritet genom att ifrågasätta mig inför eleverna! 

Nä, usch och fy för det!

Efter jobbet åkte jag till Jakan för att analysera en bok på bibblan. Fast jag lånade med mig den, satte mig på Tastys och åt en kalasgod baguette istället medan jag analyserade. När jag var mätt och färdiganalyserad lämnade jag tillbaka boken. Smidigt värre!

Här hemma har jag ägnat kvällen åt att försöka få tag i de sista böckerna till uppsatsen och till att fundera över hur mina framtida studier ska läggas upp.

Nu ska jag greja en bok till innan jag lägger mig.

Snart är det HEEEELG! (Vilket betyder mer tid till pluggande) :)


Men BLÄ!!!

Det är vansinnigt frustrerande när man lägger all tid man kan i veckorna plus en helig helgdag på att plugga och jobba och ändå räcker inte tiden till. Alla mina veckodagar ser likadana ut. Uppstigning, fixa mig själv och Vendela, åka till jobbet, jobba. Komma hem, fixa middag, köra nån maskin tvätt, leka nån kvart med Vendela. Lägga Vendela, förbereda nästa dags lektioner, titta på Idol, fortsätta jobba eller börja plugga.

Kommer jag i säng innan elva på kvällen så är det rekord. Trots att jag har ett totalt inrutat liv och struntar i massor av saker jag skulle vilja göra så räcker tiden ändå inte till! IRRITERANDE!

Insåg dessutom idag att min tenta i kursen som jag inte ens börjar plugga på ännu ligger dagen efter examensarbetet ska in. Jippi...

Nä, nu är det gnäll på hög nivå här! Jag ska hänga en maskin tvätt istället och räkna nån mattebok innan jag lägger mig. Godnatt!


Vilken skitsöndag!

Idag skulle jag ju plugga hela dagen och känna att mitt arbete tar ett stort kliv framåt. Jag har visserligen pluggat i över åtta timmar i sträck, men det där stora framåtklivet saknas. Jag började räkna uppgifterna i en av matteböckerna och typ 14 gånger fick jag börja om, antingen för att jag börjat fylla i fel kolumn, och på så sätt varit tvungen att räkna om föregående kapitel eftersom jag inte visste hur många streck jag dragit där från början, eller för att jag helt enkelt ändrat mig i mina kategorier och flyttat om strecken hit och dit, inte kommit ihåg exakt vilken uppgift jag flyttade och därför var tvungen att räkna igen. Om och om igen! Det är fånigt att det tog sex timmar att få bukt på den första boken! Men nu är jag iallafall klar med den och tycker mig ha en tydlig strategi inför nästa bok. Problemet är bara att jag tyckt det efter alla böcker jag hittills räknat och nu måste jag räkna om dem... Så jag vet inte riktigt. Det blev nog snarare ett steg bakåt idag...

I övrigt har det inte hänt mycket alls. Jag fick sovmorgon till tio och åt en lång frukost med Skrutt och Richard. Jag hade egentligen tänkt få igång en maskin tvätt under dagen, men det glömde jag såklart bort så nu får jag återigen rota längst in i garderoben för att försöka hitta något hyffsat rent och snyggt att ha på mig.

Ska ta en dusch (handduk har jag ingen heller eftersom jag inte tvättat såna heller) och sen krypa ner i säng. Imorrn ska jag lämna Vendela på dagis innan jag åker till jobbet så det blir en lite mer intensiv morgon.

Lång dag blir det också, med klasskonferenser mellan klockan 16 och 17. Jippi!


Ännu en dag i 180..

Helgerna för mig är tamejtusan jobbigare än vardagarna..!

Idag gick jag och Vendela upp innan sju som vanligt. Efter lite soffmys och Pippi-tittande åt vi frukost. Hon ville absolut ha fil och flingor, precis som jag, men hon tycker inte om fil! Så för varje sked hon stoppade i munnen rös i hela kroppen och sa "Gott", vilket betyder "Inte gott". Sen ville hon ha mer när det var slut, men hon tyckte fortfarande inte om det... Vilken skruv är lös egentligen?

Vid tio gjorde vi oss reda för att cykla hem till Cissi och Edwin och göra sällskap med dem till Äppelbo där det var Äppelbodagen - öppet hus med loppis, ansiktsmålning, fiskdamm, fikaförsäljning och lite sånt. Jag och Cissi stod i loppisen och trogna loppisbesökare som vi är sålde vi massor! Vi vet allt hur man gör! ;)

Efter att ha plockat ihop allt var jag hemma vid kvart över tre. Då blev det snabbdusch, rekordsminkning och rena kläder. Sen bar det iväg hem till Johanna för att fira hennes 30-årsdag. Det var en överraskningsfest och födelsedagsbarnet anlände ungefär en halvtimme efter oss. Kalaset var superlyckat och Vendela uppförde sig lika bra som vanligt. Hon tyckte det var lite väl många hundar runt henne och hennes kaka emellanåt, men i övrigt gick allt bra. Hon var lite fascinerad av lilla Linnea som satt i min famn en stund och lite sotis på en pytteliten Ella, men hon är iallafall snäll mot de som är mindre.

Vid åtta var vi hemma igen och då slocknade Vendela utan ett pip. Jag tänker göra detsamma alldeles strax och försöka få lite sovmorgon imorrn.

Imorrn är det lite lugnare tack och lov! Fast en massa plugg också..

Men fan också!

Idag var en ganska bra dag. Först lite överkomligt jobb, sen hämta Vendela på dagis och sen sova middag en stund. Därefter skulle jag och Cissi äta middag innan vi skulle till min mor på homeparty med heminredningsgrejer.

Tanken var att jag skulle gå ner till kinarestaurangen, men på vägen trampade jag så in i döden snett - IGEN! Jag såg verkligen stjärnor av smärta. Och det bara susade i öronen. Förutom att det gjorde så förbaskat ont i foten (själva snedtrampet gjorde betydligt ondare än förra gången) så var det himla otäckt att inte kunna höra nåt eller se nåt i några sekunder. Först ringde jag Richard som skulle hämta mig, men sen kom Cissi och gjorde det istället.

Då blev det en snabb sushi till middag och sen vidare till min mamma och hennes party. Jag beställde en fin låda som såg ut som en bok som jag tänke ha i hallen nångång i framtiden, några silvriga hjärtan att att hänga i fönstret i hallen och två griffeltavlor i form av hjärtan som också ska hänga i hallen. Mycket hallgrejer, men det är väl det enda rummet i det här huset som är någorlunda representabelt.

Nu ska jag krypa i säng för imorrn är det full rulle med öppet hus på dagis!

Foten gör förresten mindre ont efteråt den här gången än förra, men kanske beror det på att jag käkat lite smärtstillande. Fint svullen är den iaf...

Godnatt!

Ont i magen

Idag gjorde Richard pannkakor till middag. Jag blev som besatt! Åt över tio pannkakor, de flesta bara helt naturella utan varken sylt eller något annat på. Men de är ju sååå goda! Och nu har jag sååå ont i magen :/

Det är konstigt att jag fick migränkänningar idag när jag knappt hade några lektioner, medan jag klarade mig helt i tisdagar när jag hade en helvetisk dag. Kanske hade jag inte tid att känna efter då..

Idag har det inte hänt mycket. Jag har fått en del jobbgrejer ordnade nu på kvällen och nu tänkte jag hoppa in i duschen innan jag lägger mig i sängen och räknar uppgifter till mitt examensarbete.

Imorrn är det fredag - fantastiskt! Men en FULLSPÄCKAD helg väntar..!

Till den som tycker att lärare har det soft med sommarlov...

...så håller jag med! Det är schysst med sommarlov! Men det är inte riktigt lika schysst med all planering och rättning! Jag har världens megahög med grejer som ska rättas och det försöker jag få gjort på dagarna de få stunder jag är lektionsfri, men på nåt sätt blir högen bara högre och högre... Sen är det planeringsarbetet. Att komma på en idé är inte svårt, däremot är det betydligt svårare att presentera idén på ett bra sätt. Och att formulera och utforma.

Idag är tredje kvällen den här veckan då jag sitter uppe alldeles för sent (utan att ha haft tid till mycket annat än jobb) och planerar lektioner. Och då här kommer det att vara hela terminen, fast ännu värre när jag får ännu fler lektioner i en period.

45-timmarsveckan räcker inte riktigt till helt enkelt, så nog förtjänar vi vårt sommarlov! Och visst förtjänar vi lite mer i lön också!

Så, nu var det slutgnällt om oss stackars lärare. Fast nog är det mest positivt med att vara lärare ändå, annars skulle jag ju hitta på något annat!

Förutom att jobba arslet av mig idag har jag lagat renskavsgryta till middag och tittat på mitt första avsnitt nånsin av Bonde söker fru. Tanken med att titta på programmet är inte att jag vill se det, utan jag vill bara ha en bestämd tid då min hjärna kopplar av. Det är skönt att slå sig ner i soffan, dricka en kopp te och glo på tv. Jag behöver det.

I övrigt har jag fått ett mail från min handledare som tycker att min uppsats är mycket bra! Det känns skönt! Så nu fortsätter jag med ny energi!

Nu blir det lite tvätthängning och sen sängen. Försent idag igen!

Nya tag!

Idag var det som sagt mastodont-dagen. Fyra dubbellektioner och sen läxhjälp i matte. Det började förbaskat dåligt med gråtande och förbannade elever på provet. Sen gick det lite bättre, därefter ännu bättre och dagen avslutades med en väldigt bra lektion! Stödlektionen blev det ingenting av för ingen elev hade dykt upp efter 20 minuter så jag åkte hem istället.

Det är märkligt vilken annan människa man kan känna sig som om man kommer hem utan migrän efter en tung dag. Jag har inte känt av nånting alls under de här två arbetsdagarna, vilket är en väldigt ovanlig känsla! Men ack, så skön!

Innan jag åkte hem tog jag en sväng förbi Willys och "storhandlade" inför veckan. Det blev dock en väldigt liten storhandling eftersom vi plötsligt verkar ha blivit väldigt duktiga på att laga mat av saker vi redan har hemma. Billigt blev det ändå inte eftersom jag köpte en hel uppsjö med blöjor. Varför kan inte min unge plötsligt bli rumsren hon också?

Jag och Vendela hade en riktig buskväll. Vi blåste varandra på magen, körde "Prästens lilla kråka" och bara allmänt röjde runt på golvet med en väldans skrattande. Varje gång någon ramsa eller lek slutade så sa hon "Till", vilket betyder "En gång till". Det kändes verkligen att det var länge sen vi gjorde så senast! <3

Till middag blev det ärtsoppa. Vendela är så himla söt när vi äter det, för hon ska absolut ha senap på sin tallrik. Sen tar hon sked efter sked med senap och stoppar i munnen, med världens min! Hon tycker det är uräckligt! Och ändå säger hon "Gott" när hon stoppar det i munnen. Och när klicken är slut säger hon "Mi", vilket betyder "Mer". Goa unge! Varken jag eller Richard kunde hålla oss för skratt!

Nu ska jag krypa i säng, i anständig tid för en gångs skull!

Godnatt!


Jag döör!

Nu är ett sånt där tillfälle då jag funderar på hur undersövd man kan vara innan man kollapsar. Helgen var om möjligt ännu jobbigare än de senaste arbetsveckorna.

I fredags pluggade jag mellan lektionerna fram till strax innan tre på eftermiddagen då jag åkte och hämtade Vendela på dagis. Sen hjälpte vi mormor med lite inhandling av stallgrejer och fördrev lite tid i stallet.

På kvällen var det mys med sushi, Idol och Dobidoo. Det blev en tidig kväll för mig eftersom en tidig lördagsmorgon väntade.

Vendela gick upp vid sju som vanligt och sen fördrev vi morgonen med bus och Pippi. Vid halv tio begav vi oss iväg för att möta Linda och Isabelle för en promenad till centrum där det var bakluckeloppis. Jag investerade i några fler böcker och en guitarhero-gitarr. Så nu har vi två stycken ifall man nångång skulle få tid och lust att spela.

Efter fyndandet fortsatte vi till Åbergs för en lunch ute i solen. Det var verkligen fantastiskt väder hela lördagen! Förmodligen sista lunchen utomhus för i år.

När jag och Vendela kom hem försökte jag få henne att somna, men hon tvärvägrade. Hon fick iallafall ligga i sängen i en timme medan jag städade upp lite här hemma.

Vid två fick hon på sig finkläder och sen skjutsade jag henne och mormor till Charlie som hade 3-årskalas.

Väl hemma dök det upp spelkamrater så snart jag kommit innanför dörren. Vi käkade lite mackor i solen och pratade om allt möjligt fram till middagstid då vi åkte och hämtade Vendela och ordnade hit lite sushi. Mätta och belåtna körde vi igång en omgång Risk. Jag var lite nära att vinna i början, men sen gick det bara utför. Vi halv två gav jag upp helt och gick och la mig medan gästerna spelade klart. Jag slocknade direkt och märkte varken när gästerna gick eller när Richard kom hem från sin spelning.

Vendela vaknade klockan 6.23 på söndagsmorgonen och då kände jag mig lagom seg! Men det var bara att kravla sig upp och påbörja dagen. Vid elva mötte vi Cissi och Edwin och besökte helgens andra loppis, den här gången på Potentia. Vendela käkade korv till lunch där och vi köpte en ritbräda som Vendela tycker är roligare att sudda än att rita på!

Vid tolv var vi tillbaka hemma och då dumpade jag över Vendela på Richard och pluggade sen ända fram till halv tolv på natten med undantag för när jag tittade på Idol och samtidigt åt middag.

I morse när klockan ringde halv sju trodde jag att det var ett skämt! Men återigen, bara att kravla sig upp!

Arbetsdagen var förbaskat seg. Inga lektioner efter 11.30, men däremot konferenser mellan 16 och 17. Hur drygt som helst för jag får ingenting gjort när jag sitter på jobbet!

Jag var hemma vid sex och då var det dags för middag och sen fortsätta jobba tills nu. Jag hade velat komma i säng tidigare, men det verkar omöjligt!

Imorrn väntar en riktig mastodontdag med åtta lektioner plus en stödlektion efter ordinarie skoltid. Kul jul! Men snart är det väl ändå helg hoppas jag? Vad jag nu ska med den till, den är ju ändå redan fullbokad!

Nu har jag varvat ner tillräckligt från jobbande för att kunna gå och sova. Godnatt!

Snart helg

Jag håller på att säcka ihop nu. Det är visserligen jobbigt att plugga och jobba samtidigt, men det blir ännu jobbigare att ensam ta hand om Vendela samtidigt. Jag kan ärligt säga att jag är otroligt imponerad av alla ensamstående föräldrar som tar hand om sina barn själva för jämnan!

Idag har jag glömt vilken tid jag skrev upp att jag skulle lämna Vendela imorgon (jag skrev det när jag hämtade henne på dagis och hade redan glömt det i bilen på vägen hem...), att skriva upp nästa veckas tider på dagis och jag har glömt min dator på jobbet. Det sista känns mest jobbigt för jag hade gärna haft den eftersom jag ska konstruera en uppgift för mina elever som jag har på morgonen imorrn. Men, men. Jag får väl dyka ner i nån bok istället och försöka hinna fixa provet imorrn bitti.

Till middag blev det ugnspannkaka, vilket jag insåg att jag kunde äta ganska mycket av utan att få för många kalorier i min kalorisamling på viktklubb.se. Och jag gillar ju ugnspannkaka väldigt mycket!

Nu på kvällen provade jag kläder som jag beställt från bonprix. Anledningen till att jag ens gjorde beställningen var för att de verkade ha bra bh:ar till hyffsade priser. När jag ändå beställde dem passade jag på att beställa lite annat. Det mesta åker tillbaka, men det jag behåller kände jag mig väldigt nöjd med, även om det kanske blir lite dyrare än jag hade tänkt från början... Men man ska väl unna sig själv lite ibland! 

Det var ungefär allt som hänt idag. Imorrn är det fredag, tack och lov! Jag ska försöka plugga ordentligt så att jag kan ha fredagskväll utan dåligt samvete.  

Lite dåligt samvete

Nu ikväll ringde det ett konstigt nummer på min mobil. Jag har nästan aldrig ljudet på, men nu hade jag det och kunde därför svara. Det var en man med hyffsad engelska (men med rejäl brytning) i andra änden. Efter mycket om och men förstod jag att han ringde på min annons om den röda resevagnen. En timme senare var han och (vad jag förmodar) hans fru här och tittade på vagnen. Jag satte ut annonsen för nästan två månader sedan, men har inte haft en enda som ringt på den förrän nu. Förmodligen var det väl lite överpris på den, men nu kom de som sagt från Kista för att köpa den och jag är ju inte den som prutar åt kunden utan han gav mig de 600 jag begärt för den.

Nu i efterhand har jag lite dåligt samvete. Vagnen är visserligen toppfräsch och knappt använd (inköpt förra sommaren och har nästan bara använts mellan bilen och Ica), men jag säljer den ju för att den är totalkass! Om man vill svänga runt med den behöver man en halv fotbollsplan till sitt förfogande och att köra den med en hand är helt omöjligt! Den är ju inte trasig på nåt sätt, utan det är så den är konstruerad. Men det känns ändå som att lura någon som inte vet bättre. Fast det är ju egentligen inte jag som luras, utan Carena som tillverkat den. Jag blev ju "lurad" på 1200 kr när jag köpte den från butiken. Men vem vet, de kanske tycker om den jättemycket och har en unge som har tyngdpunkten på rätt ställe eller nåt.

Annat som hänt idag är att jag var tvungen att lämna Skrutt på dagis. Usch och fy säger jag bara! Hon grät redan innan jag ens hade fattat att det var dags att säga hejdå. Men jag var oväntat kall och vinkade bara av henne och gick sen, utan en tår. Sen kändes det visserligen lite jobbigt senare under dagen när jag tänkte på det igen. Kan jag inte bara få vara hemma och ta hand om henne själv jämt? Då skulle vi kunna baka tårtor tillsammans hela dagarna!

Jag har inte hunnit plugga särskilt mycket idag, men fick iallafall lite gjort under förmiddagen när jag inte hade några lektioner. Passade även på att ringa min handledare, ett samtal som jag skjutit upp i över tio dagar. Varför liksom? Det var avklarat på max 30 sekunder och ändå gjorde jag det inte tidigare?!

Försökte även ringa vårdcentralen för att få en tid till en läkare så mina migränanfall inte ska behöva bli så fruktansvärt dyra, men det gick ju inte. Upptaget precis hela tiden!

När jag kom hem från jobbet hämtade jag Vendela och sen åkte vi till centrum för att låna en bok på bibblan och handla inför middagen på Ica.

Väl hemma lagade jag en fiskgratäng och efter middagen badade jag Skrutt och fram till nu har jag jobbat med morgondagens uppgifter. Det känns rätt bra att rada upp allt jag åstadkommit under dagen, för då känner jag att jag faktiskt har fått vettiga saker gjorda!

Nu ska jag ta en dusch innan jag kryper i säng. Och visst fan, jag måste byta sängkläder också eftersom Vendela behagade kissa i vår säng, sekunder efter att hon kissat på pottan. Varför kan man ju undra?

Godnatt kära läsare!

Ännu en ny vecka

Tiden rinner iväg och det ger mig panik! Nånstans börjar jag inse att jag kanske tagit mig vatten över huvudet. Jag har ett jobb som kräver planering, lektionshållning och rättning. Tillsammans uppgår allt detta garanterat till de 45 timmar jag förväntas jobba under en vecka. Än så länge är schemat hyffsat humant, men snart har jag åtta lektioner på tisdagar och onsdagar och om det inte knäcker mig så vet jag inte vad som kommer att göra det. Till detta har jag examensarbetet som innebär studerande på heltid, det vill säga 40 timmar till i veckan. Plus att min "ordinarie" mattekurs börjat, vilket ger ytterligare 20 timmars studier per vecka. Då är jag upp i 105 timmar. En vecka har 168 timmar. 8 timmar varje natt behöver jag sova för att orka och då finns 112 timmar kvar att spendera. 105 till "måstena" ger 7 timmar kvar till att vara en bra mamma, åka fram och tillbaka till jobbet, duscha, gå på toa osv. Det gäller helt klart att vara effektiv under dessa sju timmar!

Jag vette fan hur jag ska lyckas med det här, men det känns som att jag inte har något val. Det enda jag kan skjuta något på är mattekursen och skriva den som omtenta nångång i december eller januari. Examensarbetet måste bli klart för annars vet jag inte vad som händer med hela min utbildning. Nu i höst är sista gången som kursen går och sen måste man söka om hela programmet och då är det inte säkert att man får tillgodoräkna sig allt som jag läst. Det känns lagom pressande...

Jobbet kan jag inte prioritera bort för då får jag ju ingen inkomst.

Och något jag inte tänker prioritera bort en enda sekund är min lilla Skrutt! Det gäller helt enkelt att vara effektiv när hon är på dagis eller har somnat.  

Nu ska jag sluta gnälla och hoppa i säng istället. Min första åttalektionsdag slutade med ett feting-migränanfall som innebar att jag inte kunde vara med på mötet på dagis nu på kvällen, men det var Richard snäll och tog åt mig.

Förresten är jag sjuk också. Än så länge bara snorig och mosig i skallen. Ingen feber åtminstone.

Räkna med att bloggen blir lidande ett tag och råkar jag skriva är det förmodligen bara för att gnälla om hur mycket jag har att göra. Men när examensarbetet är klart lovar jag att det blir en glad och rolig blogg igen (om den nu nånsin har varit en sån...)

Gräsänka

Det är rätt mysigt att vara ensam hemma. Det är tyst i huset och man kan verkligen koncentrera sig på det man vill göra. I det här fallet var det ju plugg som gällde. Det går långsamt, långsamt framåt... Förhoppningsvis hinner jag sitta lite på imorrn och på måndag också. Vill så gärna bli klar med bakgrunden för det känns som att den är det knivigaste. När det kommer till analys och diskussioner är jag en jäkel på att ordbajsa så det ska nog gå som smort!

Upptäckte precis att bakgrunden inte ska vara färdig förrän nästa söndag. Jag trodde det var på onsdag. Synd att jag upptäckte det, för känner jag mig själv rätt så kommer jag bli jäkligt lat fram nån dag innan inlämning... Jag presterar ju helt klart bättre under press!

Förutom att plugga har jag idag varit i stallet med Vendela. Jag och Emma skulle rida en långtur med Ludde innan han ska åka hem igen imorgon. Jag tycker verkligen om den hästen! Han är mysig och säker att rida, utan att vara tråkig. Vi tog en sjujäkla galopp under rundan. Det kändes verkligen som att vi flög fram. Men härligt var det! Och skönt att sitta på en häst man kan lita på och som inte plötsligt gör ett krumsprång för att han tycker att det är roligt att springa fort.

Vendela red lite hon också. Hon tyckte att det var roligt en liten stund och skulle förmodligen tycka att det var roligare en längre stund om hon slapp ha på sig sin ridhjälm...

Efter ridturen åt jag och Emma sushi tillsammans och efter att Vendela lagt sig har jag pluggat duktigt.

Igår hade jag nog tagit mig lite vatten över huvudet. Jag slutade visserligen tidigt och åt lunch med Richard på kinabuffén, men kvällen blev inte så där jättebra. Jag hade både lovat att skjutsa och hämta min pappa på en kräftskiva på hans jobb och baka en tårta till en blivande 13-åring. Resultatet blev alltså (efter lunchen): tvingas göra ny kinuskimousse eftersom den första gick åt skogen, hämta Vendela på dagis, skjutsa pappa, sitta fast på Rotebroleden, handla middag på Coop, baka tårtbotten, laga middag, äta middag och samtidigt titta på Dobidoo, hämta pappa, baka tårta till efter klockan 1...



Tårtan blev inte så bra som jag hade velat, men nånstans måste jag inse mina begränsningar. Tack och lov tog Richard Vendela imorse trots att det var sagt att jag skulle ta henne eftersom han har spelning ikväll och behöver vara vaken till 3. Därmed kunde jag sova till halv tio och känna mig som en människa idag.

När vi hämtade Vendela igår hade jag föreställt mig att det skulle vara roligt att se henne bli glad när man kommer. Men effekten blev en annan. När hon såg att vi kom såg hon så otroligt lättad ut och blev alldeles tårögd så jag trodde mitt mammahjärta skulle brista. Ska vår lilla unge verkligen vara på dagis? Vill hon verkligen det? Och trivs hon? Hur vet man, hon kan ju inte prata. Den blicken och minen i hennes ansikte när vi kom var inte vad jag väntat mig, det kändes inte det minsta roligt utan jag blev bara ledsen över av skuldkänslor över att ha lämna henne där om dagarna. 

Kanske blir det bättre så småningom, men just nu känns det verkligen hemskt! 

Nu ska jag krypa i säng. Imorrn ska vi skjutsa hem Ludde igen. Roadtrip är roligt, men det var betydligt roligare att hämta honom än det kommer bli att köra hem honom...

Jag håller förresten på att bli sjuk. Lite sporadiskt halsont i några dagar och igår hade jag ingen röst, men den kom tillbaka idag. Nu har jag ont i halsen igen och är täppt i näsan. Får se vart det slutar. Blir jag sjuk tänker jag inte ha ångest för det!

Snart helg!

Idag hade jag tänkt träna på räddningstjänsten, men jag är så glad att jag ändrade mig. Nu, klockan 23.19, är jag klar med dagens sysslor och hade jag tränat hade jag fått sitta i åtminstone 1,5 timme till. Jag har dessutom bestämt mig för att inte träna alls förrän examensarbetet är klart. Det är roligt att träna, men just nu räcker inte tiden till och då känns det bättre att faktiskt bara bestämma att jag inte ska tänka alls på träning, utan ta tag i det senare. Annars ligger det som en ständig ångest också, något man måste försöka hinna med.

Under kvällen har jag konstruerat ett prov till mina trädgårdstvåor som jag känner mig väldigt nöjd med. Sånt tar alltid mycket längre tid än jag tänkt. Sen har jag gjort tårtfyllningarna inför morgondagens tårta. Det blir en kinuskimousse och en svartvinbärsmousse gjorde på frysttorkade vinbär. Just bärmoussen blev inte riktigt så bra som jag hade tänkt mig, men kanske ändrar jag mig imorrn och gör en vanlig hallonmousse istället.

Mer än så har inte hänt idag. Mina dagar är verkligen inte roliga för tillfället. Håll ut, det blir säkert bättre snart!


RSS 2.0