Skrutten-Li

Jag tror att det börjar gå åt rätt håll här hemma. Jag var feberfri hela natten, även om jag svettades en del ändå. Märkligt, för jag hade verkligen inte feber när jag somnade..

Idag började jag och Vendela dagen med en promenad med min barndomskamrat Moa och hennes hund Vissla till Kvarnkojan. Det var kanske lite mer än jag orkade med egentligen, men lite svett har väl ingen dött av. Dock blev hostan värre på eftermiddagen, men nu har den lugnat ner sig igen.

Vi gick genom skogen och fikade lite bullar och varm oboy när vi kom fram. Vendela var rätt ordentligt klädd, men hon klagade på att hon frös hela tiden när vi fikade. Hon var iskall om fingrarna trots tjocka vantar och både armarna och ansiktet var jättekallt. Så jag bäddade in henne i en filt när vi gick hem och då somnade hon. Så hon är väl inte helt på topp hon heller. När vi kom hem fick hon sova kvar i vagnen i solen och med filtar både på och under sig. Trots det blev hon iskall om fötterna i sina fodrade stövlar, så det var ju inte helt lyckat.

När vi gick iväg på dagens andra promenad, till faster Therese för en andra påskmiddag, var det vinteroverallen som gällde och vinterkängorna och då verkade hon mindre kall. Middagen var både god och trevlig och Vendela fick två medelstora påskägg fyllda med godis. Det behövde hon kanske inte. Men det hör väl påsken till att barn får påskägg. Och jag och Richard åt upp henne godis så det var väl inte så tokigt iallafall.

På vägen hem från middagen stannade vi i en lekpark för att gunga och åka rutchkana. Vi har lekt i den lekparken massor av gånger, men idag var första gången som Vendela åkte i rutchkanan. När hon gungade lekte vi att hon träffade mig med foten och gud var hon skrattade! Det var länge sen jag hörde ett sånt härligt skratt från henne.

Nu under kvällen fick jag ett ryck och började rensa i förrådet i källaren. Det gick rätt bra till en början, även om Richard absolut skulle spara varenda kartong jag frågade om. Men sen dök jag på en kartong som jag inte sett sen vi flyttade. I den fanns en massa gamla trumpetböcker, lite gamla skolböcker och andra arbeten. Jag läste igenom min loggbok från mitt projektarbete och vilken galet pinsam läsning! Ibland när jag läser min elevers arbeten får jag för mig att jag var en mycket mognare elev när jag gick i gymnasiet, men efter dagens läsning kan jag konstatera att så inte var fallet! Jag skämdes verkligen från första till sista sidan och jag förstår att mitt projektarbete inte slutade med ett MVG.

Nu ska jag installera en sänglampa jag hittade i rensandet så jag kan läsa vid sängen igen. Imorrn blir det ett nytt försök till ridhuset med Bella. Emma lastar henne jättebra så det ska nog inte vara några problem alls.