Vår finaste luciatärna!
Idag började morgonen klockan sex istället för halv sju. Strax efter sju promenerade hela familjen till dagis för att se det fina luciatåget med alla barnen. Vendela hatade sitt lucialinne redan igår och det blev inte bättre idag. Trots att jag var snällt och "sydde" upp det åt henne i morse med silvertejp...
Hon var jätteledsen på dagis över linnet som jag tvingade på henne mot hennes vilja. Det röda bandet i midjan var dock okej och likaså ljuset som hon höll i handen. Luciakronan var däremot lika förhatlig som linnet. Sen gick hon i luciatåget ändå med linne, band och ljus i handen och var världens finaste lilla luciatärna!
Avdelningen var alldeles knökfull med föräldrar, mor- och farföräldrar och alla barn, men Vendela verkade nöjd ändå. Hon fick dessutom syn på mig i publiken, men satt ändå snällt kvar hela framträdandet igenom. Vår duktiga Skrutt!
Efter lite fika vinkade hon av oss, gladare än vanligt. Kanske var det skönt att bli av med mamma och pappa så hon kunde busa fritt!
Resten av dagen har varit ett enda kaos. Jag har haft lektioner precis hela tiden och de få, korta luckor jag har haft har snabbt blivit fyllda med kuratorsamtal eller att försöka hjälpa elever att skriva ut arbeten. Jag har verkligen varit så där stressad så man trummar frenetiskt med fingrarna så fort man får tillfälle. När lektionerna var slut var jag tvungen att förbereda inför de nationella proven som är i morgon. När jag äntligen kunde bege mig hemåt var klockan efter sex. Dessutom måste jag dit tidigt imorrn för att fixa det sista. Det är verkligen inte roligt när det är så här stressigt!
Nu ska jag försöka ge mig på en sammanfattning av en bok innan jag dimper i säng. TRÖTT är bara förnamnet på mig idag!
Hon var jätteledsen på dagis över linnet som jag tvingade på henne mot hennes vilja. Det röda bandet i midjan var dock okej och likaså ljuset som hon höll i handen. Luciakronan var däremot lika förhatlig som linnet. Sen gick hon i luciatåget ändå med linne, band och ljus i handen och var världens finaste lilla luciatärna!
Avdelningen var alldeles knökfull med föräldrar, mor- och farföräldrar och alla barn, men Vendela verkade nöjd ändå. Hon fick dessutom syn på mig i publiken, men satt ändå snällt kvar hela framträdandet igenom. Vår duktiga Skrutt!
Efter lite fika vinkade hon av oss, gladare än vanligt. Kanske var det skönt att bli av med mamma och pappa så hon kunde busa fritt!
Resten av dagen har varit ett enda kaos. Jag har haft lektioner precis hela tiden och de få, korta luckor jag har haft har snabbt blivit fyllda med kuratorsamtal eller att försöka hjälpa elever att skriva ut arbeten. Jag har verkligen varit så där stressad så man trummar frenetiskt med fingrarna så fort man får tillfälle. När lektionerna var slut var jag tvungen att förbereda inför de nationella proven som är i morgon. När jag äntligen kunde bege mig hemåt var klockan efter sex. Dessutom måste jag dit tidigt imorrn för att fixa det sista. Det är verkligen inte roligt när det är så här stressigt!
Nu ska jag försöka ge mig på en sammanfattning av en bok innan jag dimper i säng. TRÖTT är bara förnamnet på mig idag!
Kommentarer
Trackback
