Oh, crappy day!
Imorse fick vi ett databord levererat till dörren vid halv tio. Vi ringde på en annons på Blocket och han som sålde visade sig vara en gammal kompis till Richard och eftersom han ändå skulle förbi Bålsta så kom han och lämnade bordet. Himla smidigt!
Så Richard har flyttat sin dator ut i vardagsrummet och jag har äntligen fått tillbaka mitt arbetsrum! Jag började städa i ordning det på eftermiddagen när Vendela sov, men när hon vaknade gick vi ut istället.
Hon lekte vid poolen medan jag skummade i en bok om kvalitativa intervjuer. Sen när hon inte ville vara ute längre bestämde vi oss för att baka istället, men då var smöret slut så först var vi tvugna att promenera till Vivo för att handla nytt.
Vendela har blivit lite blyg när hon möter människor ute. Vi mötte en tant på hemvägen som vinkade till henne och då satte hon händerna för ansiktet och gömde sig. Sen träffade vi en annan tant med rullator, men henne var Vendela inte alls blyg för utan de gick sida vid sida en lång bit.
Väl hemma bakade vi en vinbärskaka med krispigt havretäcke innan vi började laga tacos till middag.
Så långt var dagen bra, sen havererade allt. Jag mår verkligen appissigt och grinar för minsta lilla. Hatar såna dagar! Och nu börjar jag grina för att jag tänker på att jag grinade förut. Typiskt! Och jag har ingenting att grina för egentligen!
Går och lägger mig strax och hoppas på en bättre dag imorrn, för så här kan det ju inte fortsätta!
Godnatt!
