En fundering kring familjehemsbarn
Läste i senaste numret av "Vi föräldrar" ännu en tårdrypande historia om en familj som agerar familjehem (tidigare kallat fosterhem) åt en av tre systrar eftersom de inte kan bo hemma. Flickan har bott i familjehemmet sen hon var ett och är nu tre år. Som jag förstår det vet familjen inte hur flickans framtid ser ut och det låter som att vilken dag som helst kan socialtjänsten besluta att hon ska flytta. Flickan träffar idag sin biologiska familj var tredje vecka, men kallar familjehemsföräldrarna för mamma och pappa.
Det jag funderar kring är hur det fungerar i praktiken om socialtjänsten bestämmer att hon ska flytta. Jag tar för givet om att det handlar om att flytta tillbaka till sin biologiska familj, att flytta till ett nytt familjehem verkar ju väldigt orimligt eftersom det nuvarande vill ha henne kvar. Hur trasig blir en människa av att börja sitt liv i ett hem (ett tydligen inte alltför bra sådant), skiljas från sina syskon och flytta till ett nytt hem där hon bor i två år och sen flyttar tillbaka till den biologiska familjen.
Har man i två år av sitt treåriga liv levt i ett familjehem lär man väl se det som sitt hem och sin familj? Skiljs man bara från allt det från en dag till en annan? Synd att de i artikeln inte berättar om hur det funkar när ett familjehemsbarn flyttar tillbaka hem efter så lång tid. Nu låter det som att det är synd om familjehemsföräldrarna i tidningen, men jag tycker mest synd om flickan...
Förutom att fundera över det här medan jag satt och sket har jag idag även pluggat. Och sen pluggade jag lite till. Och lite till. Nu känner jag mig lagom korvstoppad och har faktiskt lyckats lösa en av de stora uppgifterna på hemtentan. Eller ja, lösa och lösa. Jag hittade på lite fint utifrån ett exempel. Jag har ingen aning om vad det handlar om egentligen, utan jag gjorde precis det man inte ska göra - imiterade!
På förmiddagen roade jag mig faktiskt lite och åkte med min lilla familj till Skokloster på julmarknad. Det var mysigt, trots regnet och blåsten. Vi kikade runt lite och tog sen en fika. En varsin bulle med en kaffe och en äppeldricka gick på hutlösa 128 kr! Jag vet att det är dyrt att fika, men det kändes extremt för några fjuttiga bullar. Fast goda var de!
Sen köpte Vendela en virkad luciaängel som hon stolt bar i sin lilla påse. Regnet hade gjort hennes lockar ännu lockigare än vanligt och hon charmade hur många tanter som helst.
Efter att Skruttfia sovit middag körde jag upp henne till mormor och morfar så jag fick plugga i fred under eftermiddagen. Det är verkligen skönt att kunna lämna henne både hos mormor och morfar och farmor och farfar utan att hon blir det minsta berörd. Hon vinkar lite och slänger iväg några slängkyssar och sen fortsätter hon att busa med annat.
Nä, en dusch kanske och sen läsa på lite Matte B inför lektionen imorrn.
Godnatt!
Det jag funderar kring är hur det fungerar i praktiken om socialtjänsten bestämmer att hon ska flytta. Jag tar för givet om att det handlar om att flytta tillbaka till sin biologiska familj, att flytta till ett nytt familjehem verkar ju väldigt orimligt eftersom det nuvarande vill ha henne kvar. Hur trasig blir en människa av att börja sitt liv i ett hem (ett tydligen inte alltför bra sådant), skiljas från sina syskon och flytta till ett nytt hem där hon bor i två år och sen flyttar tillbaka till den biologiska familjen.
Har man i två år av sitt treåriga liv levt i ett familjehem lär man väl se det som sitt hem och sin familj? Skiljs man bara från allt det från en dag till en annan? Synd att de i artikeln inte berättar om hur det funkar när ett familjehemsbarn flyttar tillbaka hem efter så lång tid. Nu låter det som att det är synd om familjehemsföräldrarna i tidningen, men jag tycker mest synd om flickan...
Förutom att fundera över det här medan jag satt och sket har jag idag även pluggat. Och sen pluggade jag lite till. Och lite till. Nu känner jag mig lagom korvstoppad och har faktiskt lyckats lösa en av de stora uppgifterna på hemtentan. Eller ja, lösa och lösa. Jag hittade på lite fint utifrån ett exempel. Jag har ingen aning om vad det handlar om egentligen, utan jag gjorde precis det man inte ska göra - imiterade!
På förmiddagen roade jag mig faktiskt lite och åkte med min lilla familj till Skokloster på julmarknad. Det var mysigt, trots regnet och blåsten. Vi kikade runt lite och tog sen en fika. En varsin bulle med en kaffe och en äppeldricka gick på hutlösa 128 kr! Jag vet att det är dyrt att fika, men det kändes extremt för några fjuttiga bullar. Fast goda var de!
Sen köpte Vendela en virkad luciaängel som hon stolt bar i sin lilla påse. Regnet hade gjort hennes lockar ännu lockigare än vanligt och hon charmade hur många tanter som helst.
Efter att Skruttfia sovit middag körde jag upp henne till mormor och morfar så jag fick plugga i fred under eftermiddagen. Det är verkligen skönt att kunna lämna henne både hos mormor och morfar och farmor och farfar utan att hon blir det minsta berörd. Hon vinkar lite och slänger iväg några slängkyssar och sen fortsätter hon att busa med annat.
Nä, en dusch kanske och sen läsa på lite Matte B inför lektionen imorrn.
Godnatt!
Kommentarer
Trackback
