Fullt ös, medvetslös!
Just nu känns det som att jag är inne i det där träsket igen, där tiden inte räcker till, hur länge jag än är vaken och hur mycket tid jag än lägger på allt som måste göras. Resultatet blir framförallt att hemmet sakta men säkert övergår från något trivsamt till något som kan jämföras med en krigszon. Det finns inga rena kläder till någon, drivorna på köksbordet växer så att det inte finns plats för måltider och leksakerna verkar försöka sig själva. När det ser ut så runt omkring mig så växer känslan av otillräcklighet och jag avskyr verkligen att bo i ett enda kaos. Jag mår helt enkelt dåligt! Nu är jag inte på något sätt någon perfektionist i vanliga fall och jag har inget emot "vanlig" röra. Det är när den är utom kontroll som den skapar ångest. Vanlig röra kan snarare tolkas som "Här har vi roligare saker för oss än att städa", men när det övergår till ett äckligt kaos känns det bara tragiskt.
Hur som helst, just nu är det fullt upp och så får det väl vara i nån vecka. Ett ännu större problem än det ostädade huset är migränen. Den kom som ett brev på posten igår eftermiddag när jag kände stressen över allt jag måste hinna med. Och idag var den tillbaka igen. Den höll sig ändå borta i nästan två veckor, men nu vet jag iallafall vad den beror på. STRESS!
Äsch, det var ju inte meningen att det här skulle bli ännu ett deppinlägg! Bäst att muntra upp lite..
Igår petade jag lite mer i examensarbetet och idag (på min fem timmar långa håltimme) fixade jag det sista. Imorrn kväll skickar jag in den via mailen. Jag har dock inte riktigt begripit om jag även ska skicka den med snigelpost eller om jag ska göra det senare.
Idag var Vendelas mormor här en stund på kvällen och lekte lite med Vendela. Redan imorse när jag berättade att mormor skulle komma hit började Vendela tjata om "momoj" och "Ninja" (mormors hund). Lite pratade hon om "hässar" också eftersom mormor brukar betyda hästar och stallet, men viktigast var ändå momoj. Efter middagen tog hon på sig sina stövlar och gick ut på trappen för att titta om mormor var på väg än. Sen när mormor äntligen knackade på dörren vågade Vendela inte öppna... Knasiga unge!
Nu ska jag krypa i säng. Sömnbrist gör sällan stressiga dagar bättre. Godnatt!
