Skrutten-Li

Idag slapp jag också migrän på jobbet! Jag förstår verkligen inte vad som händer, men jag är evigt tacksam för de dagar jag slipper må dåligt. Kanske är det all träning som påverkar mitt arma huvud?

 

När jag kom hem från jobbet idag hade jag en urmysig unge som först bara gosade i soffan och ville kramas, pussas och säga "Jag älskar dig" om vartannat. Sen hjälpt hon mig med maten. "Jag måste hjälpa dig mamma". Så hon tog en stol och ställde sig vid diskbänken och sen frågade "Hur gör man?". Så himla sött! Så jag visade henne hur man skalade räkor och det gick väl så där... Fler räkor hamnade nog i hennes mage än på tallriken de skulle till.

 

Efter middagen badade hon badkar och skulle absolut ha massor med vatten. Hon lekte alltmöjligt och vad hur glad som helst och jag tvättade till och med håret på henne utan att soc riskerade ringa på dörren.

 

Efter en film i soffan och den avskyvärda hårborstningen var det sen dags för sängen och det var då helvetet bröt loss! Förmodligen kände hon att jag ville börja med den tårta jag tänkte göra till en arbetskamrat som slutar imorrn och därför var hon så lite samarbetsvillig som möjligt. Och jag var den där totalt värdelösa mamman som står och skriker åt sitt barn tills vi båda två står och gråter. Problemet var att hon inte kunde välja vilken skiva hon skulle lyssna på. "Jag vill lyssna på eeeehh....eeehhh.....eeehhh....eeeehhhh..." sa hon KONSTANT 45 minuter, förutom när jag skrikit åt henne och sagt att hon måste välja skiva och sen stormat ut ur rummet. Då tokskrek hon bara. Jag var egentligen inte på dåligt humör och jag kände mig inte stressad, men till sist brast det och jag orkade verkligen inte med hennes velande. Hon brukar dessutom aldrig har några problem med att jag sätter på en skiva åt henne, men idag gick det tydligen inte. Till sist, när hon hållt igång i totalt 2 timmar efter att jag lagt henne, körde jag igång Pippi och gick ut. Protesterna var inte nådiga, men till slut somnade hon. Mer värdelös som mamma är nog svårt att känna sig och nu när jag försöker förklara situationen låter det så fånigt, men der oerhört påfestande att höra "Eeeeh, eeeehhh, eeeehh" hur många gånger som helst. Och det kändes som att hon sa det bara för att jag skulle stå kvar i dörröppningen...

 

Nu har den usla mamman iallafall biktat sig och ska gå och lägga sig.

 

Imorrn blir det fullt ös med lektioner, lunch och bus i Västerås och sen Skokloster på kvällen!

 

Godnatt!