Tillbaka på jobbet

Ångesten i söndags var inte nådig! Först idag har jag insett varför jag har en sån oerhörd ångest. Det handlar inte om att jag vantrivs på mitt jobb, tvärtom - jag trivs alldeles förträffligt och längtar efter att få undervisa igen! Nej, det handlar snarare om att min tid inte räcker till! Nu har jag bara jobbat i två dagar och jag är redan vansinnigt stressad. Jag ska hinna jobba (med nya kurser dessutom), plugga, träna och ta hand om Vendela. Nånstans däremellan vill jag gärna hinna röja upp lite här hemma, men det verkar omöjligt.
 
Kanske lugnar det ner sig lite när lektionerna börjat för då har jag lite mer tid på dagarna emellanåt som gör att jag kanske hinner komma ifatt lite.
 
Igår var det som sagt första arbetsdagen. Eftersom det skulle vara fint väder tänkte jag slå ihop träningen med lite pengasparande, så jag tog cykeln till jobbet! 1,1 mil var det ungefär och det var vansinnigt jobbigt på vägen dit! Många sega uppförsbackar och när det väl dök upp en härlig nedförsbacke så hade nåt klantarsel lagt ut stora stenar på vägen (det är en traktorväg) så det var bara till att leda cykeln i ungefär hundra meter, lagom till nästa uppförsbacke. Lite lagom surt!
 
Vägen hem gick betydligt lättare. Kanske för att jag lyssnade på både brottning och hästhoppning på telefonen, vilket gjorde att jag tänkte mer på svenskarnas medaljchanser än cyklandet. Väl hemma kände jag mig jävlig nöjd med mig själv!
 
Idag smet jag lite tidigare från jobbet och passade på att träna en timme på gymmet innan jag åkte hem för middag.
 
Richard är iväg och repar så jag och Vendela passade på att bada tillsammans. Supermysigt!
 
Nu ska jag försöka få igång en maskin tvätt och bädda rent i sängen. Sen blir det nog att dyka ner i de rena lakanen. Imorrn blir det utflykt till Sigtuna med jobbet. Spännande!
 
Jo, förresten, igår ägnade jag tre timmar åt att välja ut bilder till en fotobok jag lovat min pappa i födelsedagspresent. Jag hade precis valt ut 167 bilder av de ca 2000 vi har på Vendela på datorn när programmet hängde sig. Sen när jag loggade in senare var alla bilder borta (såklart!) och då sjönk jag verkligen till golvet! Det tar ett tag att gå igenom så många bilder och jag trodde att jag skulle behöva göra det igen. Men nyss när jag loggade in låg alla bilder kvar! Det var en sån oerhörd lättnad! Nu ska jag bara försöka få till fotoboken också. Så småningom...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0