Skrutten-Li

Idag ställde vi klockan för första gången på hela semestern tror jag. Tanken var väl att komma iväg vid halv tio, men av nån anledning får Richard alltid för sig att göra en massa märkliga saker när vi ska fixa för att komma iväg nånstans. Imorse var han tydligen tvungen att röja diskbänken och sopsortera... Märkligt (och en aning irriterande eftersom jag då får packa och fixa ALLT själv inför utflykten för att vi ens ska ha en sportslig chans att inte bli mer än en halvtimme försenade)

 

Men iväg kom vi och strax efter elva var vi i Eskilstuna. Eftersom vi berättat för Vendela att det fanns tigrar där vägrade hon göra nånting annat än sitta och tjura i vagnen till en början. Hon skulle absolut se tigrarna och ingenting annat! Sen mjuknade hon och var lite intresserad av de andra djuren också. Bondgårdsdjuren fick man gå in till och det tyckte Vendela var jätteroligt och klappade både får och hästar. Alpackorna tyckte hon mest var läskiga så dem lät vi bli att gå nära.

 

Trots att det inte direkt var soligt så var det vansinnigt varmt! Vendela hade långbyxor till en början, men dem drog jag av vid lunch så hon gick i bara t-shirt och blöja (och ja, jag hade med shorts till henne. 3 par! Kvar i bilen...)

 

Värmen gjorde nog att många djur valde att ligga i sina hus och vila för det var en hel del djur vi inte kunde se. Särskilt besviken var Vendela givetvis över att vi faktiskt inte såg några tigrar, vilket hon poängterade när vi var på väg hem. Men då körde jag en vit lögn och sa att vi visst sett tigrarna - de stora prickiga katterna. Hoppas att jag inte satt några djupa spår i Vendela med min lögn. ;-)

 

Det häftiga med Parken Zoo är att de har så många ovanliga djur. Mest imponerad blev jag av jättemysloken som såg helskum ut! Han var enorm och har lika lång svans som näsa. Han var liksom inte logisk nånstans. Sen hade jag gärna velat se några av de ovanliga kattdjuren, fiskarkatten, pallaskatten eller sandkatten, men ingen av dem såg vi. Vendelas favorit var nog dödskalleaporna: "Titta: HERR NILSSON!!!!"

 

Så fort vi gick in i något hus med djur så höll Vendela för näsan och sa "Lukta usch!" och sen tjatade hon om att vi måste gå ut därifrån. Förmodligen blev hon väl märkt av det första huset vi var inne i. Där låg det asiatiska klolösa uttrar och sov och där stank det verkligen! Jag är väl rätt tolerant när det gäller lukter, men därinne var det verkligen vidrigt! Så sen vågade väl Vendela inte ens känna efter om det luktade i de andra husen också, utan tog det säkra för det osäkra.

 

Lunch åt vi på en Tex mex-restaurang som tog 125 kr för en tacobuffé med fri dricka. Det var en perfekt lunch! Vendelas portion kostade 45, så det var verkligen ett fullt acceptabelt pris!

 

Förutom att titta på djuren besökte vi även nöjesparken där det fanns en massa åkattraktioner. Vendela fick ett åkband och jag och Richard köpte lösa biljetter i de karuseller där vi inte fick åka gratis. Så här i efterhand borde vi ha köpt ett åkband till en av oss, för Vendela hade nog gärna åkt mer av det lite "läskigare" karusellerna. Jag och Richard åkt med henne en varsin gång i liten berg-o-dal-bana som hon skrek av lycka i när det gick fort i nedförsbacken. Sen åkte jag en liten variant att fritt fall med henne och då blev hon först alldeles knäpptyst och såg livrädd ut, men sen skrattade hon så hon kiknade. Själv skrek jag rakt ut för det pirrade ordentligt i magen. Den åkte upp och ner massor med gånger och man visster aldrig hur högt upp den skulle eller hur långt den skulle falla. Efteråt kunde jag inte sluta skratta. Det var verkligen hur kul som helst!

 

Sen åkte Vendela på cirkushästarna typ fem gånger och minst lika många gånger på en annan variant att "snurra runt, runt-karusell". En gång i veteranbilarna, en gång i kaffekopparna och en gång i ett tåg. Sen fiskade vi lite ankor, kastade bollar och drog i snöre. Vinsterna vi kom hem med var tre hawaii-halsband och en gigantiskt baskeboll med en dödskalle på. Sen tröttnade faktiskt Vendela efter att ha hållt igång hela dagen så då begav vi oss hemåt. Hon slocknade i bilen innan vi ens hunnit upp på motorvägen igen. Men duktig var hon verkligen under hela dagen!

 

När vi kom hem blev det en hel del bus eftersom hon sovit så länge i bilen. Men sen somnade hon vid halv tio utan problem och lär nog sova gott hela natten. När jag frågade henne om vad hon gjort under dagen så berättade hon om hästkarusellen. Den gjorde verkligen intryck på henne och alla hästar hon "red" hette Bella.

 

Tack till snälla farmor och farfar för sponsringen till den här utflykten! Det var verkligen en hellyckad dag och det är så underbart att uppleva såna här saker med sitt barn. Det är som att man själv blir barn på nytt och känner samma lycka som barnet gör.  

 

Nu på kvällen tog jag mig i kragen och tog cykeln till stallet trots att jag gärna hade tagit bilen. 9 minuter tog det mig att cykla dit och 8 minuter hem. Och då trampade jag på ordentligt i uppförsbackarna så mjölksyran sprutade! Men skönt var det efteråt!

 

Jag hann dessutom få lite sån där skön stallkänsla när jag var däruppe. De senaste åren har stallet bara varit ett jobbigt måste för mig när jag tagit hand om hästarna för tiden är alltid så knapp. Men idag lullade jag verkligen runt och njöt av ensamheten och tystnaden. Det gjorde ingenting att det tog lång tid, för jag hade ingen brådska nånstans. Hoppas jag lyckas få mer sån känsla innan semestern är slut. Det är ju så man känner sig utvilad när man ska börja jobba sen igen.

 

Nu ska jag sova. Hela kroppen är skönt trött och imorrn väntar nya äventyr!