Sista veckan

Nu börjar semestern lida mot sitt slut. En vecka kvar och sen är det dags för jobb igen. Det märkliga är att det verkligen känns som att mitt liv är slut om en vecka, som att jag lika gärna kan dö. Jag tror problemet ligger i migränen. Jag orkar inte med mer daglig migrän och massor av mediciner! För i övrigt tycker jag ju verkligen om mitt jobb och jag ser egentligen framemot att få ha nya kurser och träffa nya elever. Och alla elever som är kvar nu tycker jag ju dessutom om. Jag tyckte om de förra treorna också, men på nåt sätt kände jag mig lite underlägsen dem och lite osäker, kanske för att de fanns på skolan innan mig. Alla elever som går på skolan nu har ju varit där lika länge som jag och jag är mer "polare" med dem på nåt sätt. Men migränen som sagt. Och vad fan ska jag göra åt den? Vårdcentralen är ju konkad och där får man verkligen inte mycket hjälp och den andra vårdcentralen är redan fullistad. Usch, bara tanken på skiten ger mig ju ett nytt anfall!
 
Idag var det segt på morgonen. Richard kom hem vid halv fem och sen pratade vi till typ fem och därefter kunde jag inte somna om förrän ett bra tag senare. Vid tio var jag tvungen att gå på toaletten och då vaknade Vendela såklart också.
 
Vid halv tolv drog vi upp Richard och sen åkte vi till Skokloster där det var tornerspel. Vi tittade lite på tornerspelen och sen red Vendela på en ponny. Det är första gången som hon faktiskt vågar rida! Alla andra gånger har hon bara velat hoppa av innan hon ens har hoppat upp. Men nu frågade jag henne ordentligt innan och hon ville, med hjälm och allt! Snacka om att hon var stolt när vi kom tillbaka!
 
Sen tittade vi lite på "marknaden" som var där, Vendela badade lite och så fikade vi innan vi åkte hem igen. Det var en jättemysig dag och Vendela gick nästan hela tiden själv. Jätteskönt att hon börjar göra det mer och mer!
 
Till middag hämtade Richard sushi och Vendela blev så klart överlycklig! Men hon avslutade sin måltid med att sätta sjögräsplatta i halsen och höll på att storkna! Så det blev till att vända henne upp och ner och försöka slå ut biten. Vi fick hålla på så länge att jag hann tänka "Hjälp, det här funkar inte!". Men sen kom den ut. Vendela var nog lite chockad efteråt, för hon visste inte riktigt vad hon ville eller vart hon skulle. Usch! Riktigt otäckt var det! Nu blir det inget mer sjögräs för henne på ett tag kan jag lova!
 
Nu på kvällen tog jag en promenad med Cissi. Vi har en del skitsnack att ta igen efter nästan tre veckor ifrån varandra! Så vi måste nog träffas imorrn också. Och på tisdag med ;-)
 
Jag måste försöka ta tillvara på den här sista lediga veckan. Har lite pluggande att ta tag i och lite rensning i källaren. Och tvätta fönstren för guds skull! Det ser jag inte framemot!
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0