När glädje blir sorg

Idag upptäckte vi en liten, liten fiskbebis i Vendelas akvarium. Den såg inte grå ut som en guppy-bebis utan var orange, så kanske var det en Molly-bebis.
 
I mitt försök att ta det lugnt och kurera mig under dagen gjorde jag rent akvariet (några veckor för sent tror jag för det var dödligt äckligt) och då blev det ett väldigt stökande runt i akvariet. Men lillfisken verkade klara det bra och tycktes må prima när jag var färdig med rengörandet. Sen när Richard och Vendela kom hem var den borta :-( Vi har letat under stenar och i växterna, men till sist konstaterade Vendela att "Bebisfisken är dööööd". Sorgligt att man inte ens kan ha en begravning när det inte finns någon kropp att begrava. Jäkla kannibaler i det där akvariet alltså!
 
Det var väl ungefär det roligaste min dag innehöll. Jag pluggade en del också, men har ätit dåligt så är lite lagom trött och mör. Men jag är liksom inte hungrig än..
 
Ska nog ge upp för ikväll. Imorrn ska jag till jobbet på förmiddagen när mina elever har redovisning.
 
Vendela var rätt rolig vid middagsbordet förresten. Jag pratade med Richard om "min mamma" och då sa Vendela "Vem är din mamma, mamma". Så då fick jag försöka förklara att min mamma är hennes mormor. Och att min pappa är hennes morfar. Sen undrade hon om Richards mamma och då var ju det förstås farmor och Richard pappas är farfar. När allt det var utrett sa hon bara: "Ah, precis!". Som att all den informationen var helt självklar. Söta lilla unge!  <3

Kommentarer
Postat av: cissi

när vi hade fiskar och dom fick bebisar så tog vi alltid ut dom från det vanliga akvariet och hade dom i nåt annat tills dom hade växt till sig lite :) annars åt alltid dom andra upp dom!

Svar: Jag kan se en vits med att dom blir uppätna, även om det är sorgligt. Men vi har inte plats för fler fiskar och jag orkar inte starta fler akvarier :)
skruttenli.blogg.se

2012-09-26 @ 16:05:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0