Skrivet torsdag 6 september

Det är fasligt vad tiden rusar på just nu! Men inte mig emot, då är ju den här helvetesperioden snart över!
 
Idag fick jag sovmorgon. Jag vaknade kvart över åtta och upptäckte att sängen bredvid mig var tom. Richard hade gått upp vid sju med Vendela och lät mig sova vidare. Det behövdes! Tur att jag sov med öronproppar, annars hade jag ju också vaknat tidigare.
 
Richard lämnade Vendela på dagis vid nio och när han kom hem tänkte vi äta frukost tillsammans, men hann inte ens till första tuggan innan dagis ringde och sa att dom trodde att Vendela hade scharlakansfeber. Så det blev till att hämta hem henne och ringa Vårdcentralen. Men där får man ju inte ens prata med någon för telefontiderna är slut, så det var bara att ringa vidare till 1177. Dom trodde inte att hon hade nån scharlakansfeber då hon inte ens har feber. Det enda hon hade var lite vitt på tungan, vilket förmodligen hör ihop med hennes kråkkraxande hals. Tur att hon är ledig imorrn så vi kan avvakta och se hur det artar sig. Hon är ju verkligen inte sjuk utan lika pigg och glad som vanligt förutom att hon är lite hes.
 
Arbetsdagen gick iallafall lagom smärtfritt med endast två lektioner efter lunch. En hel del pappersarbete hann jag med också och även lite rättning. Så jag känner mig rätt bra i fas när det gäller jobbet.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0